Förbundet har tillskrivit regeringen och hemställt om att man möjliggör allmän jakt på skarv samt att skarven införs i bilaga 4 till jaktförordningen så att skyddsjakt på enskilds initiativ möjliggörs för att värna fiskevatten, fiskeredskap och vattenbruksanläggningar.

Redan år 2012 sände Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg en liknande begäran till regeringen eftersom skarven redan då var ett stort problem för fiskenäringarna och fiskevården. Någon ändring kom då inte till stånd varför man nu förnyat hemställan med motivering att skarvproblematiken kvarstår och i många fall blivit värre.

Att arten inte är hotad gör att man kan införa allmän jakt på den på samma sätt som på många andra fåglar och den skulle då kunna förvaltas och beskattas som alla andra arter. I hemställan skriver förbundet att:

”En god förvaltning genom allmän jakt skulle med säkerhet minska de problem som skarven förorsakar fisket och de nä-ringar som där till hör. Mellanskarven är även av många en uppskattad matfågel (Naturvårdsverkets egna representanter brukar med jämna mellanrum bjuda på skarvkorv), vilket gör att den är ett vilt av jaktbar betydelse.”

Skyddsjakt på enskild initiativ innebär att den drabbade själv kan avgöra om de rekvisit som är uppställda i lagstiftningen är uppfyllda och denne då kan bedriva skyddsjakt på den skadegörande arten. Förbundet menar att:

”Skyddsjakt på enskilds initiativ skulle då gälla för de som bedriver fiske med redskap som ej är handredskap och då inom 300 meter från redskapet. Vidare bör skyddsjakt på enskilds initiativ vara tillåta inom 300 meter från vattenbruksanläggningar, samt i älvarnas fredningsområden (för att förhindra skada på vandrande fisk) samt i enskilda vatten för att förhindra skada på utplanterad fisk eller annars skyddsvärda bestånd.”

Läs mer
Förbundets skrivelse till regeringen