En av anledningarna till hearingen var att man under de senaste månaderna upptäckt BKD på två fiskodlingar i Norrland. Detta ahr lett till att man börjat diskutera om de svenska undantagen ska behållas. Detta eftersom man inom, åtminstone stora delar av, matfiskodlingen betraktar BKD som en produktionssjukdom som minskar produktionen och inte som ett hot mot fisken som måste utrotas.

Därför har det svenska utrotningsprogrammet, där man avlivar smittad fisk och sanerar drabbade odlingar, kommit att diskuteras och vid mötet framkom att det fanns matfiskodlare som ifrågasatte ett behållande av undantagsgarantierna på samma sätt som man gjort i Finland. Representanter från finska Jord- och skogsbruksministeriet berättade vid hearingen om hur man arbetat med frågorna i Finland och visade på att man där upptäckt smittan på fler och fler ställen och även på vild fisk. Dock var det troligt att den vilda fisken smittats av fiskodling eftersom det ofta var amerikansk bäckröding som var smittad i vilt tillstånd. Hur den vilda fisken drabbats kunde man från finskt håll inte svara på även om det inte hittills upptäckts någon massdödlighet av fisk på grund av BKD.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som var närvarande var dock helt på det klara med att Sverige borde arbeta för att behålla undantagsgarantierna. Detta eftersom utrotningsprogrammet fungerar och man trots den senaste tidens utbrott av BKD fått ner smittan i Sverige ordentligt sedan de första utbrotten på 1980-talet. År 1989 var det 17 utbrott av BKD i Sverige och de senaste fem åren har det totalt varit fyra utbrott i landet.

SVA påpekade även att det under sent 80-tal förekom massdöd av lax i de stora sjöarna i Nordamerika och att fångsterna av lax under dessa år gick ned från 885 000 stycken till 140 000.

Även Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten talade för att man skulle behålla undantagsgarantierna och dessa påpekade att det inte bara handlar om kronor och ören utan att risken var överhängande att om man släppte på garantierna så kunde våra världsunika vildlaxstammar, bevarandevärda öring- och rödingpopulationer och en stor del av fisket spolieras. Dessutom hotas arter som är beroende av t.ex. öringen, som flodpärlmusslan, om BKD skulle spridas i landet.

Sättfiskodlarna var även de kritiska till att man ens diskuterade att inte söka förnyade undantagsgarantier. Organisationen önskade även ett bättre kontrollprogram av den fisk och rom som importeras från utlandet eftersom man idag inte behöver kontrollera fisken eller rommen vid införseltillfället utan att det räckte med att den var provtagen enligt ett kontrollprogram, vilket kunde medföra att smitta kommit in efter provtagningen och då kunde följa med till Sverige.

Jordbruksverket lovade att mot bakgrund av ovanstående att noggrant gå igenom hur man ska arbeta vidare med frågan inför att en nya ansökan om undantagsgarantier ska skickas in till EU.

BKD är en kronisk njursjukdom hos laxfiskar och den akn ge upphov till en hög dödlighet hos fiskar som drabbas. Då smittan påträffas i en odling måste hela odlingen spärras av och saneras. Detta eftersom Sverige har tilläggsgarantier från EU för att vi ska kunna hålla landet fritt från sjukdomen. Dessa garantier, som gör att Sverige är relativt förskonat från många allvarliga fisksjukdomar, ska omförhandlas vid årsskiftet 2015-2016. De nu upptäckta smittade odlingarna kommer att försvåra möjligheten att behålla dessa garantier, skriver Charlotte Axén, biträdande statsveterinär,  i SVA Vet.

Om Sverige skulle missta sina garantier från EU så skulle det kunna innebära stora konsekvenser för vattenbruket i landet. En försämrad hälsostatus kommer att medföra stora produktionstapp, menar Charlotte Axén. Dock skriver hon att matfiskodlarna inte håller med om detta eftersom de blir hårt ekonomiskt drabbade vid ett sjukdomsutbrott då fisken avlivas. Kompensationsodlarna och sättfiskodlarna däremot, vilka föder upp fisk för utsättning i naturvatten, är rädda för att  sjukdomen ska få spridning, skriver Axén.

Om man skulle släppa på kontrollen av sjukdomen så skulle det kunna drabba framförallt röding- och laxstammarna hårt. Dock är BKD inte farligt för människor och även om sjukdomen minskar tillväxten hos fisken och försämrar köttkvaliteten så går den att äta, skriver Charlotte Axén.

När det gäller eventuella skadeståndskrav för utsättning av smittad fisk så är risken att dessa hamnar på den som satt ut fisken, inte odlaren. Detta har vi skrivit om tidigare här. Det är därför viktigt att man har så god koll på utsättningen av fisk som man bara kan ha. Som hjälp för detta finns Jordbruksverkets sökfunktion för att få information om vattenbruken och deras hälsostatus. Länk till databasen finns här.