Till utbildningsmaterialet.

Förbundet har tagit fram ett nytt informationsmaterial som beskriver förbundet, förbundets verksamhet och de värderingar som är grundläggande för vår verksamhet. Materialet kan laddas ner här och ni får gärna sprida det till de som kan vara intresserade av vår verksamhet.

Ladda ner materialet här:
Infofolder 2017

En dom meddelad från Förvaltningsrätten i Falun den 30 juni bifaller två fiskerättsägares överklagan av stämmobeslut och upphäver därmed fiskevårdsområdesföreningens samtliga beslut fattade vid stämman 2015. Bakgrunden till överklagandet är

Fiskevårdsområdesföreningen i Dalarna höll sin stämma den 14 april 2015 varefter två fiskerättsägare överklagade stämmans alla beslut då de ansåg att de tillkommit på felaktig grund. Länsstyrelsen i Dalarna avslog dock överklagandet i juli förra året då man menade att man inte kunde se att besluten tillkommit i ej behörig ordning, att de bröt mot lag om fiskevårdsområden eller att fiskerättsägarnas rätt hade kränkts.

Fiskerättsägarnas klagan
Grunden för fiskerättsägarnas överklagande var att man ansåg att besluten inte tillkommit i behörig ordning eftersom majoriteten av dem som deltog i beslutsfattandet inte var behöriga att göra så. Detta eftersom deltagarantalet på stämman var tjugo personer, varav enbart sex stycken var behöriga att rösta. Fjorton stycken var således inte röstberättigade. Av de sex som var berättigade att rösta hade två fullmakt. På stämman togs sedan alla beslut utom tre med acklamation. De klagande fiskerättsägarna menade således att eftersom medlem i fiskevårdsområdesföreningen är den som äger fastighet med fiskerätt, hade fjorton obehöriga varit med och fattat beslut som rör fiskerättsägarna.

Vidare hade vid stämman ingen röstlängd upprättats, något som dessutom framgått av protokollet från stämman. Inte heller hade alla fullmakter bifogats till närvarolistan, vilket de klagande menade skulle framkommit om man upprättat en röstlängd. Förutom detta diskuteras ett flertal sakförhållanden där t.ex. frågan om möjligheten för fiskevårdsområdesföreningen att införa särskilda kräftfiskekort ifrågasattes när ingen sådan möjlighet gavs enligt stadgarna.

Fiskevårdsområdesföreningen hade innan domen beretts tillfälle att yttra sig, men enligt domen inte hörts av.

Domskäl
I domskälen står följande att läsa:

Av protokollet från stämman kan inte utläsas att någon röstlängd fastställts. Det framkommer inte heller att man kontrollerat om de närvarande som uppträtt som ombud för andra haft fullmakt. Styrelsen för fiskevårdsområdesföreningen har i yttrande till länsstyrelsen uppgett att en av de som uppträtt som ombud inte haft fullmakt och därmed inte haft rätt att rösta. I protokollet från stämman är likväl denna röst medräknad.

Mot bakgrund av detta menade förvaltningsrätten att det inte gått att avgöra om endast röstberättigade deltagit i omröstningen inför besluten vid stämman. Inte heller framgick det av protokollet vilka inför vilka beslut omröstning begärts, och det kan därmed inte av protokollet utläsas när besluten fattats med acklamation. Därmed menar man att det inte är visat att besluten vid stämman tillkommit i behörig ordning. Därmed upphäver förvaltningsrätten de beslut som fattats vid fiskestämman och man prövade således inte sakfrågor som fattats på stämman eftersom de besluten ingick i upphävandet.

Lärdomar av domen
Även om domen ännu ej vunnit laga kraft visar denna på det viktiga med att fiskevårdsområdesföreningen ser till att det enbart är fiskerättsägare som röstar vid stämmorna och att man därför upprättar riktiga röstlängder och samlar in de fullmakter som åberopas och fogar dem till protokollet.

Läs mer
För den som är intresserad kan domen beställas från Förvaltningsrätten i Falun, målnummer 3128-15

Plats:              ”Gästis” i Alfta (www.alftagastgiveri.se)
Tid:                 Lördag 23 april 2016, kl 09.30

Program
9.30                Samling, kaffe.

10.00              Förbundsordförande hälsar välkommen och dagen inleds med föredrag av regionrådet Jan Lahenkorva som pratar om förutsättningarna för fiske som framtida landsbygdsnäring.

10.45              Årsmötesförhandlingarna startar.

11.30 (ca)     Lunch

12.30 (ca)     Vid behov återupptas stämmoförhandlingarna, alternativt avslutas stämman.

Kostnad:       Förbundet bjuder deltagarna på lunch. Anmälan om deltagande emotses senast den 16 april 2016  till vårt kansli
(helst via e-post: kansli( a)fiskevattenagarna.se).

Verksamhetsberättelsen och övriga stämmohandlingar kommer att finnas utlagda i lokalen. Den eller de som nu önskar erhålla stämmohandlingarna, kontakta kansliet så sänder vi handlingarna omedelbart, efter hemställan. Proposition finns om återställande av fonden för ungdomsverksamhet.

Möt upp och var med för att tillvarata och utveckla våra lokala och regionala resurser.

Välkomna!

Bengt Benjaminsson
Förbundsordförande

Den nionde december 2015 anordnade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) det fjärde dialogmötet om hur EU: s mål om förnybar energi (här vattenkraft) och EU: s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) om god ekologisk status (GES) bör genomföras. Regeringen gav HaV redan 2012 i uppdrag att samla berörda intressenter till dialog med syfte att öka samsynen kring de mål som nämndes inledningsvis. Enligt Hav har uppdragit inneburit att kommunikation och kunskapsutbyte mellan olika myndigheter har underlättats och att dialogen har nyanserat vattenkraftens positiva roll för miljön

För undertecknad var detta mitt första dialogmöte. Mötesrubriken för årets agenda var åtgärdsprioritering och samverkan. Ett antal nya dokument om prioritering, vägledning, beräkningar etc om vilka bör- och skallkrav som avvägningen mellan vattenkraft och miljö bygger på fungerade som diskussionsunderlag. Men det var ett annat dokument: Strategi för åtgärder i vattenkraften HaV 2014:14 (Strategin), som istället blev utgångspunkt för flera diskussioner.

Detta dokument tog Energimyndigheten och HaV fram på eget bevåg i ett försök att hitta en prioriteringsmodell till stöd för avvägningen mellan energimålet och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Huvudbudskapet i Strategin är att planeringsmålet för miljöåtgärder årligen får ”kosta” högst 1,5 TWh eller 2,3 % av energiomvandling från vattenkraften. Strategin har sedan publiceringen omtalats med epitetet ”nationell” och kommuniceras i sammanhang där dokumentet oriktigt likställts med rättsstatus. Kritiken mot Strategin, som den framfördes på mötet, bottnar i att total energimängd (1,5 TWh) snarare än vattendirektiv, nationella lagar och naturvärden avgör storleken på energitappet och tänkbara miljöåtgärder. Att nödvändiga prioriteringar väntar mellan vattenkraft och miljö är alla intressenter väl medvetna om – och beredda till – men där energiförluster, miljöåtgärder och prioriterade avrinningsområden är exempel på frågor som behöver fortsatt samverkan/utredningar.

Oavsett hur Strategin landar och vad dialogmötena kan förväntas komma fram till väntar ett gigantiskt miljö-/restaureringsarbete i många av landets vattenförekomster. Vattendirektivet driver på processen och åtgärdsbeslut kan möjligen sinkas men inte stoppas. Inom 20 år (den tidsram som vattendirektiv, vattenmyndigheter och Strategin utgår ifrån) ska 1 500 kraftverk förses med nya villkor (huruvida det förfarandet sker genom ny- eller omprövningar kommer en ny vattenlag att fastställa). Detta kan jämföras med att myndigheterna under de senast 20 åren omprövat 75 kraftverk – en process som nu alltså ska genomföras … per år … i 20 år. Därtill ska dammar, överledningar, kanaler etc i förbindelse med kraftverk eller fristående dito prövas. Detta är ett svenskt (och europeiskt) miljöprojekt som till omfattning torde sakna motstycke i miljöhistorien.

Inför denna enorma utmaning märktes en tydlig frustation över att många utredningar, myndighetsbeslut, lagar och prioriteringar fortfarande saknas för att i full skala starta ”verkstad”. Farhågor framfördes att viktiga men ännu ogenomförda utredningar riskerar att ”lägga en våt filt” över många åtgärdsprogram och därmed förhala ett redan pressat schema.

Är vi på rätt väg? Var en av frågorna i diskussionsunderlaget på mötet och … Ja, det var deltagarnas bestämda uppfattning. Sen återstår, som jag varit inne på tidigare, genomförandet av prioriteringar och inte minst framtagandet av modeller och metoder som vaskar fram adekvata beslutsunderlag. Avslutningsvis är initiativet lovvärt (en uppföljning är utlovad till nästa år) av flera anledningar. Den främsta är, som mötestiteln påkallar, dialog och samverkan mellan olika intressenter. Att ”alla” är där ger också tillfälle till personliga möten, en uppskattad tillgång i en alltmer digitaliserad samvaro.

För mig dröjer sig några frågor kvar efter mötet. Nu var agendan delvis en annan men kanske kan några av dessa frågor bli dörröppnare till nästa års dialogmöte?

• Hur ska förväntad nederbördsmängd fördelas – ökat energiuttag eller mer miljönytta?
• Ska miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv bedömas speciellt i likhet med energimålet och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag i den fortsatta dialogen?
• I vilken utsträckning ska vår elförsörjning vara nationellt baserad och i vilken omfattning ska vi förlita oss på andra länders elkapacitet, sammanlänkande inom Nordpool?
• Baseras årlig genomsnittlig energimängd från vattenkraften utifrån nationella mål/beslut eller kan tillgången på förnybar energi (här från vattenkraften) bedömas även på EU-nivå?

Ulf Ljusteräng
Styrelseledamot i Fiskevattenägarna Dalarna – Gävleborg
Ordförande i Säters FVOF

 En av anledningarna till hearingen var att man under de senaste månaderna upptäckt BKD på två fiskodlingar i Norrland. Detta ahr lett till att man börjat diskutera om de svenska undantagen ska behållas. Detta eftersom man inom, åtminstone stora delar av, matfiskodlingen betraktar BKD som en produktionssjukdom som minskar produktionen och inte som ett hot mot fisken som måste utrotas.

Därför har det svenska utrotningsprogrammet, där man avlivar smittad fisk och sanerar drabbade odlingar, kommit att diskuteras och vid mötet framkom att det fanns matfiskodlare som ifrågasatte ett behållande av undantagsgarantierna på samma sätt som man gjort i Finland. Representanter från finska Jord- och skogsbruksministeriet berättade vid hearingen om hur man arbetat med frågorna i Finland och visade på att man där upptäckt smittan på fler och fler ställen och även på vild fisk. Dock var det troligt att den vilda fisken smittats av fiskodling eftersom det ofta var amerikansk bäckröding som var smittad i vilt tillstånd. Hur den vilda fisken drabbats kunde man från finskt håll inte svara på även om det inte hittills upptäckts någon massdödlighet av fisk på grund av BKD.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som var närvarande var dock helt på det klara med att Sverige borde arbeta för att behålla undantagsgarantierna. Detta eftersom utrotningsprogrammet fungerar och man trots den senaste tidens utbrott av BKD fått ner smittan i Sverige ordentligt sedan de första utbrotten på 1980-talet. År 1989 var det 17 utbrott av BKD i Sverige och de senaste fem åren har det totalt varit fyra utbrott i landet.

SVA påpekade även att det under sent 80-tal förekom massdöd av lax i de stora sjöarna i Nordamerika och att fångsterna av lax under dessa år gick ned från 885 000 stycken till 140 000.

Även Länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten talade för att man skulle behålla undantagsgarantierna och dessa påpekade att det inte bara handlar om kronor och ören utan att risken var överhängande att om man släppte på garantierna så kunde våra världsunika vildlaxstammar, bevarandevärda öring- och rödingpopulationer och en stor del av fisket spolieras. Dessutom hotas arter som är beroende av t.ex. öringen, som flodpärlmusslan, om BKD skulle spridas i landet.

Sättfiskodlarna var även de kritiska till att man ens diskuterade att inte söka förnyade undantagsgarantier. Organisationen önskade även ett bättre kontrollprogram av den fisk och rom som importeras från utlandet eftersom man idag inte behöver kontrollera fisken eller rommen vid införseltillfället utan att det räckte med att den var provtagen enligt ett kontrollprogram, vilket kunde medföra att smitta kommit in efter provtagningen och då kunde följa med till Sverige.

Jordbruksverket lovade att mot bakgrund av ovanstående att noggrant gå igenom hur man ska arbeta vidare med frågan inför att en nya ansökan om undantagsgarantier ska skickas in till EU.

Färila FVOF belönades på Nobeldagen med Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg pris, Bronsfisken, för sitt arbete med restaurering av vatten inom fiskevårdsområdet.
– Styrelsen beslutade sig för Färila fvof eftersom man både lyckats bra med restaureringsarbetet av fiskevattnen, inte minst Mellanljusnan, och för att man på ett väldigt bra sätt lyckats skaffa finansiering för detta arbete, berättade förbundets ordförande Bengt Benjaminsson.  

Den traditionella och årliga nobellunchen, med tillhörande prisceremoni, ordnades i Ljusdals bygdegård 10 december och tillställningen öppnades av kommunens fritidschef, Pelle Ferm, som berättade om kommunens fiskevårdsarbete. Även flera´andra föreläsare talade om fiskevård, men även marknadsföring av fiske. Pristagarföreningen och årets värd, i egenskap av Inge Swerin, ordförande i Färila FVOF, och Peter Hallgren från Ljusdals kommun, berättade om fiskevårdsarbetet och visade bilder från bland annat restaureringen av Mellanljusnan.

– Målarter för vårt arbete har givetvis varit öring i kombination med den hotade flodpärlmusslan. Men även harren är en fiskart vi försökt utveckla i området, berättade Peter Hallgren.

Föreningen inledde fiskevårdsarbetet med att inventera fisk och musslor. Inledningsvis samlades flodpärlmusslorna ihop.

– Vi restaurerade cirka 1,5 km och samlade ihop musslorna så att de inte skulle skadas. Dessa sumpade vi strax uppströms området så att vi snabbt kunde sätta tillbaka dem när åtgärderna var klara.

Resultaten från restaureringarna har varit positiva och öringen och harren har nu fått betydligt större möjligheter till lek.

Henrik Thomke från Swedenfishing.com, som är ett projekt för att paketera fiskeupplevelser för turismnäringen, berättade om hur man ser på fisketurismens potential. Han visade på hur turismen i Sverige växer så det knakar och att turismens exportvärde nu är större än exportvärdet på flera klassiska svenska industriprodukter, som industrimaskiner, bilar, järn, stål och trävaror.

– Förädlingsvärdet på turismen uppgår till 3 procent av Sveriges BNP, något som kan jämföras med Jord- och skogsbruk samt fiske vilka totalt uppgår till 1,6 procent. Dessutom genererar turismen momsintäkter till staten, något som övriga exportprodukter inte gör, berättade han.

Förre länsfiskekonsulenten i Gävleborg, Bertil Eriksson, redogjorde för historiken bakom restaureringarna och de fiskevårdsprojekt som bedrivits i området. Han nämnde bland annat att Ljusdals kommun var först i Gävleborg med en kommunal fiskevårdsplan.

Avslutningsvis höll Ronnie Hermansson, länsfiskekonsulent i Västmanland, ett föredrag om hur han såg på utvecklingen av fisketurism.

– Många projekt för fisketurism har fallit och jag tror det beror på att man ofta börjat i fel ände. Man satsar på guider och boenden, men finns det inget bra fiske att sälja misslyckas man, sade han.

– Det är ni i fiskevårdsområdesföreningarna som måste fundera över vad ni vill med era vatten. Vill ni ha turism så måste det finnas fisk som kan locka turister. Det får ni bara genom en aktiv fiskevård, ändamålsenliga fiskeregler och en aktiv fisketillsyn, konstaterade han.

Vid årets Nobellunch, som är ett samarrangemang mellan Ljusdals kommun och Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg har personer som arbetar med utveckling av fiske och marknadsföring bjudits in att föreläsa. Halva dagen kommer således att ägnas åt hur man genomför fiskevårdsprojekt – från att skaffa finansiering till att på plats göra åtgärderna. Andra halvan av dagen handlar om hur man marknadsför sig, inte minst via sociala medier och Internet.

Även i år kommer Bronfisken att delas ut till någon som gjort extra ordinära insatser för fiskvård.

Tid och plats
Onsdagen den 10 december kl 10.00 – ca 14.00, Hembygdsgården i Ljusdal. Registrering och fika från 09.30.

Anmälan
Anmälan om deltagande sker till förbundets kansli på telefonnummer 023-530 93 eller e-post kansli@fiskevardsforbundet.se senast den 5 december 2014 (e-post i första hand). Ange namn, telefonnummer, samt om ni representerar förening eller kommun, vilken, samt eventuella önskemål om specialkost.

Kostnad
Gratis för medlemmar, funktionärer i medlemsföreningar samt särskilt inbjudna gäster. Övriga 150 kronor. I priset ingår lunch. Betalning görs på förbundets bankgiro 5817-1174 i samband med anmälan.