Länfiskedirektören i Skåne, två forskare och en fiskestrateg skriver i dag på DN Debatt en artikel som är mycket kritisk till den nya fiskelagen. Detta eftersom det med den nya fiskelagen blivit möjligt att sälja och överföra fiskerättigheter för yrkesfisket till havs. ”Ska vi Sverige införa ett system där rättigheterna riskerar att koncentreras till ett fåtal kapitalstarka aktörer? I en demokrati är en sådan process i det närmaste irreversibel när den väl tagit fart”, skriver man.

De som skrivit under debattartikeln är Länsfiskedirektören i Skåne, Johan Wagnström, Professorn i kulturgeografi vid Lunds universitet, Johan Hultman, fil dr i sociologi och tillika ordföranden för Öresundsfiskarna,  Filippa Säwe och fiskestrategen Vesa Tschernij vid Simrishamns marina centrum. De menar att de fiskerättigheter säljs ut och att Sveriges nya fiskelag främjar stordrift längre ut till havs. Därmed ­hotas det lokalt förankrade kustfisket som har både ekologiska och sociala ­mervärden.

Man jämför med Danmark som har genomfört liknande åtgärder tidigare med baktanken att fisket ska bli mer lönsamt och överkapaciteten i fiskeflottan skulle försvinna. Detta har man lyckats med eftersom fartygen blivit färre, större och mer effektiva. Problemet är, menar skribenterna, att det småskaliga fisket drabbats hårt negativt. Man skriver att ”Effekterna på det småskaliga, lokalt förankrade fisket blev däremot katastrofala. Det har skett en ägarkoncentration där rättigheten att utnyttja den gemensamma resursen hamnat i stora koncerner medan yrkesfisket försvunnit helt från 38 danska hamnar.”

Detta har lett till att man i Danmark nu i efterhand försöker justera snedsitsarna på politisk väg i syfte att kunna gynna ett ekologiskt och socialt hållbart fiske. Utifrån detta menar man att vi även i Sverige måste ta lärdom av de danska erfarenheterna och svensk fiskeripolitik bör ställa sig frågan: ”Vilka värden ska prioriteras? Om man vill behålla värdet av den svenska fisken i Sverige måste man ta hållbarhetens alla dimensioner på allvar. Fiskepolitiken måste mentalt och i praktiken flyttas från havet upp på land. Det måste formuleras en tydlig politisk vilja att utveckla en mångsidig näring med starka kopplingar till lokala marknader där lönsamheten ökar samtidigt som fisken blir billigare för konsumenten. Det är så stabilitet och liv kan skapas.”

Utifrån detta önskar skribenterna uppnå ett levande kustfiske som sker inom ramarna för ett socialt och ekologiskt hållbart förvaltande. Man vill därför bygga ett system för fisket som tar avstamp i det fiske som ger störst samhällsvärden sett till alla dimensioner och att detta sätts i första rummet. Ett sådant system menar man blir ”ett generöst system där dörren är öppen för etablering av kustfiskare och att det mer storskaliga fisket får anpassa sig till detta.” Man hoppas därigenom nå en högre förädlingsgrad i Sverige vilket medför att fler arbetstillfällen skulle bli kvar i kustkommunerna. Inte minst genom direktförsäljning av fisk till kustbor och turister, men även genom utveckling av restauranger och lokala beredningsföretag som kan nyttja den lokala produkten. Man skriver att det skulle skapas ”värden som levande kustsamhällen, arbetstillfällen och skatteintäkter i kustkommunerna och en kontinuerlig övervakning av miljön i våra kustvatten. Med ett renodlat storskaligt fiske riskerar dessa värden gå förlorade.”

Läs mer
DN Debatt: Privatiserade rättigheter hotar det hållbara kustfisket

 – Vi föreslår ökat fokus på utveckling av fiskeredskap som är skonsamma för miljön och som bara tar upp den fisk vi verkligen vill ha, säger Patrik Persson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Stor vikt vid hållbar och konkurrenskraftig utveckling
Jordbruksverket har i samråd med Havs- och vattenmyndigheten utrett hur pengarna i det nya havs- och fiskeriprogrammet ska användas. Pengarna ska vara ett verktyg för att både yrkesfiske och odling av fisk och skaldjur sker på ett hållbart sätt och att vi får konkurrenskraftiga näringar. Därför föreslår myndigheterna bland annat att havs- och fiskeriprogrammet ska bidra till att:

• fisket sker på ett hållbart och skonsamt sätt för miljön och att mindre fisk slängs
• vattenmiljön förbättras och att det finns ett livskraftigt ekosystem i hav och sjöar
• fiskesamhällena utvecklas, att yrkesfiskarna breddar sin verksamhet och att de lokala miljövärdena ökar
• det startas fler företag med hållbara odlingar av fisk och skaldjur, samt att de företag som finns i dag fortsätter att utvecklas på ett hållbart sätt med en god djurvälfärd och friska djur.

Satsningar på kompetens, bättre vattenmiljö och djur- och smittskydd
För att utvecklingen ska gå i önskad riktning bör pengarna användas till projekt för utveckling, ökad kunskap och samverkan samt till investeringar.

– För yrkesfisket innebär det att vi bland annat vill satsa på utveckling av fiskemetoder som är bra för miljön och undersöka hur företagen kan bredda sin verksamhet. Projekt för att samla upp skräp från haven och för att bevara och utveckla växt- och djurliv i vattenmiljöer är också viktiga, säger Niclas Purfürst, chef på Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.

För fisk- och skaldjursodlingar föreslår myndigheterna att pengarna bland annat ska användas till att undersöka lämpliga platser för odlingar, hur odlingar kan minska sitt näringsläckage och hur djurskydd och smittskydd kan förbättras. Projekt som riktar in sig på hur man kan odla musslor som samlar upp näring från haven och på så sätt bidrar till en bättre havsmiljö är också prioriterade.

– Genom möjlighet till utveckling och investering för fisk- och skaldjursodlingar finns det också potential för att fler företag kan starta. Det skulle innebära fler jobb framförallt på landsbygden, avslutar Niclas Purfürst.

Regeringens budgetförslag gällande resurser till havs- och vattenmiljöarbetet innehåller både satsningar och neddragningar inför kommande verksamhetsår, skriver Havs- och vattenmyndigheten i ett pressmeddelande. Landets fiskerikontroll förstärks, medan pengar till insatser för bättre havs- och vattenmiljö förändras, från 738 miljoner kronor under innevarande år till 503 miljoner kronor under 2013.

Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Björn Risinger kommenterar nu förslaget.

– Vi hade hoppats på att få behålla dagens nivå, men vi har känt till att denna förändring var på gång eftersom de senaste årens högre anslagsnivå varit en tillfällig förstärkning. Naturligtvis får den nya anslagsnivån konsekvenser för arbetet med havs- och vattenmiljön, säger Björn Risinger.

– Det är i dag för tidigt att säga exakt vilka dessa är. Vi måste först skapa oss en helhetsbild av de olika miljösatsningar som presenteras i budgeten. Vi kommer i dialog med länsstyrelser och andra berörda försäkra oss om att anslaget används där det får så stor miljönytta som möjligt, fortsätter Björn Risinger.

Samtidigt kommer en förstärkning på tio miljoner kronor till fiskerikontrollverksamhet. En effektivare fiskerikontroll ökar förutsättningarna för en biologisk återhämtning av utsatta fiskbestånd, vilket i framtiden kan komma att stärka bland annat det kustnära fisket. På detta sätt stärks också skyddet av den biologiska mångfalden och framtidens fiske.

I budgeten föreslår regeringen också att resurserna för den marina miljöövervakningen permanentas på 2012 års nivå.

– Jag välkomnar naturligtvis beskeden om resurserna till fiskerikontroll och miljöövervakningen, säger Björn Risinger.

Skatteverket krävde att fiskevårdsområde skulle deklarera.

När Transjön-Svansjöns fvof skulle byta bank begärde den nya banken att man skulle ha ett riktigt organisationsnummer. Denna förändring fick till följd att Skatteverket begärde att fiskevårdsområdesföreningen skulle deklarerar, något som man aldrig hade gjort innan och som man ansåg att man inte skulle behöva.

Ordföranden i Transjön-Svansjöns fvof, Knut Larsson, blev något förbryllad då Skatteverket begärde att de skulle deklarera, varvid han genast begärde att föreningen skulle befrias från denna skyldighet.

– Det är många som är äldre och ovana att hantera papper, säger Knut Larsson. Skulle vi bli tvungna att deklarera så skulle det bli svårt att få någon att ställa upp som ordförande eller sekreterare i föreningen och därför bestämde vi oss för att begära dispansen, fortsätter han.

Fiskevårdsområdesföreningen fick därefter beslut från Skatteverket att någon sådan dispens ej går att få eftersom fiskevårdsområdet ej är någon allmännyttig förening och med detta stod föreningen villrådig.

Men frågan är om fiskevårdsområdesföreningar över huvud taget skall beskattas och lämna in en egen självdeklaration. Maria Åsberg på Skatteverket hänvisar till att det de har prövat inte är ett överklagande av själva beslutet att avkräva fiskevårdsområdesföreningen en deklaration, utan att myndigheten helt enkelt har prövat om fiskevårdsområdesföreningen skall beviljas dispens från att lämna deklaration.

– Dispensen är begärd med hänvisning till att de redan skulle vara skyldiga att lämna deklaration, förklarar Maria Ågren, inte att de ifrågasätter själva skyldigheten att lämna inkomstdeklaration.

Med detta begär Maria Ågren att få titta vidare på ärendet och ber att myndigheten ska få återkomma i frågan. Lena Hellerstål från Skatteverket ringer upp och förklarar att Knut Larssons problem snart borde vara lösta.

– Det är så att när ett fiskevårdsområde begär ett organisationsnummer från oss så blir de upplagda för deklaration. Men det räcker med att de själva visar på att de skall medlemstaxeras så tar vi bort dem så de slipper detta, berättar Lena.

Knut Larsson berättar att han efter vårt senaste samtal blivit uppringd av Skatteverket som ordnat upp hans problem.

– Det var min fru som svarade, eftersom jag var borta, men de förklarae att jag kunde lämna in deklarationsblanketten blank och förklarar varför, berättar Knut, som fortsätter berätta att han läst på och sett att fiskevårdsområdesföreningar inte är deklarationsskyldiga utan att det medlemmarna i föreningen som skall skatta för eventuellt uppkommen vinst i föreningen och hantera eventuell moms i sina deklarationer.

Fiskevårdsområdesföreningar (och även viltvårdsområdesföreningar) utgör så kallade rättssamfälligheter vilka enligt inkomstskattelagen (1999:1229) 6 kap 6 § 2 st inte själva är skattskyldiga. För denna typ av juridiska personer vilka bildats för att förvalta en samfällighet som ej utgör en särskild taxeringsenhet så ska kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Dock är medlemmen enligt inkomstskattelagens 15 kap 10 § enbart skattskyldig för den del av föreningens intäkter som överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av med 600 kronor.

Mer info
Mer information om fiskevårdsområden och skatter kommer att tas upp vid förbundets stämma den 28 april.

Läs mer
Skatteregler för samfälligheter
Skattskyldighet i övriga ideella föreningar