Intresseanmälan för fisketillsynskurs skickas till förbundets kansli på kansli@fiskevardsforbundet.se.

Foldern hittar ni här.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, meddelar i ett pressmeddelande att man nu släpper fyra rapporter om svensk vattenkraft. I rapporterna anger forskare från tre universitet hur de anser att vattenkraftverken kan och bör miljöanpassas.
– Vi ser rapporterna som ett viktigt underlag i myndighetens kommande vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga miljöteknik för vattenkraftverk, säger Björn Sjöberg, chef för avdelningen för havs- och vattenförvaltning.

HaV arbetar med att ta fram en vägledning gällande lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraftverk i syfte att minska deras negativa miljöpåverkan. Vägledningen ska innehålla kunskap om vilka försiktighetsmått och tekniker gällande faunapassager, fiskavledningsanordningar och vattenreglering/vattenhushållning som i dagsläget visat sig ge bäst positiv effekt på de ekosystem som påverkas av vattenkraften.

HaV kommer i vägledningen också att ge sin syn på hur ekologisk hänsyn bör ske i enlighet med miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

– Detta är första gången som en systematisk sammanställning av forskningsläget gällande tekniker för en mer miljöanpassad vattenkraft tagits fram. Författarna ansvarar för rapporternas innehåll men vi ser dem som ett viktigt vetenskapligt underlag i Havs- och vattenmyndighetens planerade vägledning, säger Björn Sjöberg.

Rapporterna har tagits fram av forskare vid Karlstads och Umeå universitet samt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. De innehåller exempelvis beskrivningar av kunskapsbaserade metoder för att fastställa hur vattenkraftverken bör reglera älvar och åar för att ge förutsättningar för det vattenanknutna djur- och växtlivet.

– Forskare vid Karlstad universitet har exempelvis funnit unika lösningar på hur fiskar kan lotsas förbi vattenkraftverken utan att skadas i kraftverkens turbiner. Ett annat exempel är att forskare vid SLU bedömt hur mycket vatten som behövs för att locka in fisk i fiskvägarna, säger Niklas Egriell, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn och projektledare för vägledningen.

– Samarbetet med forskningsinstitutionerna runt om i landet är av mycket stor vikt för att vi på ett smart och vetenskapligt baserat sätt ska kunna komma vidare i arbetet för en mer ekologiskt anpassad vattenkraft, säger Björn Sjöberg.

Läs mer
Här kan du läsa rapporten ”Påverkan på strömlevande fisk av anlagda lugnvatten”.

Här kan du läsa rapporten ”Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar”.

Här kan du läsa rapporten ”Ekologiska flöden och ekologiskt anpassad vattenreglering”.

Här kan du läsa rapporten ”Fiskvandring – arter, drivkrafter och omfattning i tid och rum”.

– Findus har stort intresse av att Vegeå bibehålls och utvecklas på ett positivt sätt. Genom att initiera och engagera oss i ett flerårigt fiskevårdsprojekt tillsammans med Vegeåns Vattendragsförbund och regionala intressenter, vill vi främja fiskreproduktionen i Vegeån och i största allmänhet värna om fiskeintresset i närområdet, säger Jari Latvanen, VD Findus Nordic.

En fiskevårdsplan kommer att upprättas som ska ligga till grund för de åtgärder som beslutas och genomförs. Arbetsgruppen kommer att bestå av representanter från Vegeåns Vattendragsförbund, Vegeåns Fiskevårdsområde, Ekeby Sportfiskeklub, Findus samt den externa rådgivaren Fredrik Lundblad. Fiskevårdsplanen kommer att presenteras i samband med Vattenseminariet som arrangeras av Vegeåns Vattendragsförbund i februari 2013.

– Findus visar, genom donationen, ett stort ansvar genom att skapa helt nya och unika förutsättningar för fiskevårdsåtgärder i Vegeån och på så vis öka fiskreproduktionen i hela avrinningsområdet. Detta skapar goda förutsättningar, tillsammans med andra åtgärder, för att stora delar av avrinningsområdet ska kunna nå en god status på vattenmiljön år 2021 enligt EUs Vattendirektiv, säger Lars Göran Persson, Ordförande Vegeåns Vattendragsförbund.

Stefan von Geijer, Ordförande i Vegeåns Fiskevårdsområde välkomnar samarbetet.
– Findus har genom sin generösa donation tagit ett viktigt steg för en bättre miljö inom Vegeå. Detta till stor gagn för fiskevården, boende längs ån och alla naturälskare som utnyttjar ån i olika sammanhang, säger Stefan von Geijer.

Fredrik Lundblad, fiskevårdare i Vegeå, ser fiskevårdsprojektet som startskottet på något nytt.

– Det var smärtsamt att uppleva det som hände i Vegeåområdet i somras. Nu känns det bra att kunna vända situationen till något konstruktivt. Fiskevårdsprojektet ger stor framtidstro för alla som jobbar ideellt med vattenmiljön i regionen och hela Sverige. Hela faunan med djur och växtliv kommer att få bättre livsmöjligheter när detta projektet är klart. Vi hoppas att det ska inspirera fler att engagera sig för vattenmiljön både regionalt och nationellt, säger Fredrik Lundblad.

Vegeåns Vattendragsförbund företräder vattenvården och kollektivet för fiskevården i området. Fiskevårdsprojektet kommer att genomföras under period på tre till fem år. Löpande information om fiskevårdsprojektet kommer att finnas på Vattendragsförbundets hemsida.

Länkar
Vegeåns vattendragsförbund: http://www.vattenorganisationer.se/vege/index.php.

Både Dalarnas tidningar och Dalademokraten rapporterar idag om hur Lenanrt Finn och Rune Karis går ut och kritiserar Gagnefs kommun för att man ger tillstånd till sjövärme i de små åsgropssjöarna. De båda säger till Dalarnas tidningar att sjövärmen sänker temperaturerna i sjöarna. Detta leder till tjockare istäcken och i förlängningen till syrebrist i sjöarna med fiskdöd som följd.

Till Dalademokraten säger Lennart Finn  problemet är att Nässjön inte har någon tillrinning av ytvatten. Det vatten som tillförs sjön kommer underifrån, från Badelundaåsen, och innehåller inte fritt syre som fiskar och kryp behöver.
– Det är skillnad om man lägger ut värmeslang i älven där det strömmar nytt vatten hela tiden. För Nässjöns del är det naturlagarna som gäller, menar han.

Läs mer
DT.se: Levande sjö eller sjövärme?
Dalademokraten.se: Sjövärmeutvinning orsak till fiskdöd?

Det är nu dags att söka fiskevårdsmedel från Havs- och vattenmyndigheten för lokala fiskevårdsprojekt. Ansökan skall vara inne hos länsstyrelsen senast det 30 november så, så det börjar bli bråttom!

Stöden söks genom länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas och stöd kan sökas för:

• Bildande eller ombildande av fiskevårdsområde.
• Fisketillsyn.
• Utsättning av fisk.
• Insatser för att bevara hotade fiskarter- och stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden.

Bidraget lämnas vanligtvis som ett stöd om 50 % av de godkända kostnaderna. Högre stöd kan i undantagsfall beviljas och då framförallt för att värna hotade arter eller om det gäller fiskevårdsinsatser i vatten med fritt handredskapsfiske.

I prioriteringen finns att åtgärder av bestående karaktär skall prioriteras.

För att läsa mer och även ladda ner ansökningsblanketten, så besök Havs- och vattenmyndighetens hemsida här.

En fråga som stötts och blötts i fiskekretsar de senaste åren är frågan om användandet av levande fisk som bete. Nu har Jorbruksverket i en skrivelse slagit fast att begagnandet av levande betesfisk är djurplågeri.

Brott mot djurskyddslagen
I en skrivelse av den 14 oktober i år slår Jordbruksverket fast att användning av fisk som levande agn är att anse som djurplågeri. Detta grundar man på djurskyddslagen (1988:534) i vilken det fastslås att djur som hålls i fångenskap skall behandlas väl. Jordbruksverket skriver: ”Att förorsaka ett djur lidande eller skada strider mot detta krav. Att använda levande fisk som agn genom att sticka en krok i den är inte förenligt med kravet på att fisken ska behandlas väl och utgör därmed en överträdelse av djurskyddslagen.” Man menar här även att detta härör till 10 § i djurskyddslagen och i denna paragraf framgår att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på djur om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl.At sticka en krok genom en fisk är att räkna som ett sådant ingrepp. Mot bakgrund av detta är användande av levande betesfisk ett brott både mot 10 § och 2 § i djurskyddslagen.

Djurplågeri
I brottsbalkens (1962:700) 16 kap 13 § regleras brottet djurplågeri och Jordbruksverket menar att användandet av levande betesfisk är att betrakta som djurplågeri eftersom fisken lider av att sättas på krok. Ställningstagande att fisken lider kommer från Nationellt Centrum för Djurvälfärd (SCAW). SCAW har tillsatt en arbetsgrupp som arbetat med frågan om fisk kan känna smärta och uppleva lidande och slutsatsen var att fiskar kan det. Man skriver: ”Slutsatsen är att fisk kan uppleva smärta och lidande, kan anpassa sitt beteende till andra individers beteende eller till situationer och att fiskar har minne att reagera utifrån erfarenheter av tidigare upplevelser.

Använda fisk som agn
Mot bakgrund av ovanstående skriver Jordbruksverket att: ”Fisk som används som agn ska vara avlivad på ett djurskyddsmässigt korrekt sätt med en metod som ger snabb medvetslöshet eller död t.ex. genom kraftigt slag mot huvudet följt av avblodning eller förstörande av hjärnan.”

Att, som vanligt är, bryta nacken av fisken räcker inte eftersom det finns forskning som visat att kallblodiga djur, såsom fisk är, kan leva upp till en minut efter att huvudet är avhugget!

Läs mer
Jordbruksverkets yttrande om användning av fisk som levande agn
Material och rapport från seminariet om fiskar kan känna smärta och uppleva lidande

Sammanfattningsvis innebär det nya förbudet två olika förbudsområden som sitter samman. Det första förbudsområdet omfattar hela kusten längs Gävleborgs län samt Älvkarleby och Tierps kommuner i Uppsala län. I detta område blir allt fiske förbjudet under perioden 15 oktober t.o.m. 30 november. Detta förbud gäller inte för visst trålfiske samt fiske med handredskap efter andra arter än sik.

Länsstyrelserna kan efter ansökan bevilja den som bedriver yrkesmässigt fiske samt den som bedriver fiske med stöd av enskild fiskerätt, och för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse enligt de kriterier för bedömning som framgår av 3 § Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1995:23) om kontroll på fiskets område, tillstånd att utan hinder av förbudet fiska efter andra arter än sik om det kan tillåtas från fiskevårdssynpunkt. Länsstyrelserna befogas att sätta upp närmare regler för detta.

Förutom detta förbudsområde så bildas ett striktare kärnområde där allt fiske är förbjudet fr.o.m. 15 oktober i år t.o.m. 14 oktober 2016. Detta femåriga fiskeförbudsområde gäller dock inte fiske från land med handredskap efter andra arter än sik under sommarmånaderna (1 juni t.o.m. 31 augusti). Detta område omfattar Storjungfrun, Storgrundet, Tupparna och Kalvhararna.

För mer information och exakta områden, se Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2011:20.

Havs- och vattenmyndigheten går i stort sett uteslutande på det förslag som Fiskeriverket lade fram i början av sommaren och reglerna kommer att träda ikraft redan i år. Detta innebär i korthet att ett kärnområde som är helt fiskefritt inrättas kring ön Storjungfrun, hela Storgrundet, Tupparna och delar av ögruppen Kalvhararna i Gävleborgs län under fem år.

Detta fiskefria område kompletteras sedan med ett förbud mot mängdfångande redskap under perioden 15 oktober t.o.m. 30 november som införs efter hela Gävleborgskusten och längs med kusten i norra Uppland i Älvkarleby och Tierps kommuner. Förbudet för fiske med mängdfångande redskap sträcker sig ut till fyra nautiska mil från baslinjen Även detta förbud är femårigt.

Karta över det fredningsområdet, hämtad från remissen. Den markerade rutan är det helt fiskefria kärnområdet.