Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg har yttrat sig över Jordbruksverkets förslag till revision av sina föreskrifter om djurförsök. Förbundets ståndpunkt som fördes fram är att det måste införas ett permanent undantag för provfisken som gör att det inte behövs djurförsöksetiskt tillstånd och tillstånd att hantera försöksdjur för att bedriva provfisken. Detta gäller även om provfisket görs med vanliga fiskeredskap såsom när och ryssjor.

Dessa tillstånd är dyra och dessutom krävs det att man anlitar försöksdjurskunnig veterinär, något som kan bli så pass dyrt att det överskrider årsomsättningen för många fiskevårdsområden. 

Läs vårt yttrande här.

Förbundet har yttrat sig över regeringens promemoria ”Vattenmiljö och vattenkraft”, vilken är tänkt att ligga till grund för en förändrad lagstiftning för vattenverksamheter och då inte minst vid miljöanpassning av vattenkraften. I förbundets yttrande framförs flera punkter som bör oroa fiskevattenägarna och deras föreningar. Inte minst är känslan att man helt har glömt bort äganderättsintresset till fiske och vatten.

Några av de saker som förbundet vände sig emot är:

• Regeringen vill låta verksamheter som drivs med stöd av äldre rättigheter såsom privilegiebrev bli betraktade som lagligt tillkomna. Detta trots att verksamheten kan vara helt annan än den var tänk att vara från början.
• Regeringen vill avskaffa båtnadskravet som gör att exploateringsintressena måste vägas mot exempelvis fiskeintresset. Med det liggande förslaget behöver inte hänsyn tas till fisket på det sätt som görs idag.
• Regeringen vill låta verksamhetsutövarna slippa betala rättegångskostnaderna för andra sakägare, t.ex. fiskerättsägarna och fiskevårdsområdesföreningarna. Detta skulle försvåra för många fiskevårdsområdesföreningar och fiskerättsägare att försvara sin rätt och sitt ägande.

Yttrandet kan läsas här.

Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg menar att ett överlåtande på företagen själva att vaccinera fisken i sina odlingar efter en utbildning på fyra timmar riskerar att medföra att vaccineringarna inte sköts tillräckligt professionellt och att misstag i vaccineringarna kan medföra att farliga smittor kan spridas. Förbundet menar även att risken finns även att oseriösa aktörer ser en möjlighet att spara pengar genom att inte vaccinera fisken på rätt sätt.

Mot bakgrund av ovanstående avstyrkte förbundet förslaget och menade att enbart oberoende kvalificerade personer ska få bedriva vaccinering av fisk, särskilt som risken är att fisk sätts ut i naturvatten och där sprider smittor till känsliga bestånd av vild fisk.

Läs mer
Yttrande över Jordbruksverkets förslag till ändringar i verkets föreskrift D8 rörande bl.a. vaccinering av fisk i vattenbruk.

Miljömålsbredningen vill införa en ekosystembaserad fiskförvaltning, något som förbundet menar redan finns i många av de vatten som förvaltas av fiskevårdsområdesföreningar och fiskerättsägarna själva. De som bor och verkar vid ett vatten och bedriver fiske i detta har ofta en ganska god bild av vad som sker i vattnet och vad som påverkar skeendena menar förbundet och man bör ha detta i åtanke när man vill genomföra en ekosystembaserad fiskförvaltning. Däremot menar förbundet att det kan behövas en översyn av fiskförvaltningen i de enskilda vatten som finns med frifiskerätt (fritt handredskapsfiske etc). Detta eftersom förvaltningen är delad mellan två parter, fiskerättsägarna och staten, och därmed faller ansvaret för fiskevården mellan stolarna. Här menar Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg att staten måste möjliggöra att fiskevårdsområdesföreningar kan bildas på dessa vatten och därmed ta över hela ansvaret för fiskevården.

Utredaren ser vidare att det finns problem för ekosystemet och genetiska risker med fiskutsättningar, något som förbundet starkt ifrågasätter eftersom utredaren inte underbygger dessa påstående. Däremot finns det en hel del forskning som visar på att effekterna av de utsättningar som idag görs i Sverige är små. Utsättningar av fisk är dock ytterst viktiga för rekreation och fisketurism varför man bör ha mycket underlag innan man inskränker dessa. Däremot menar förbundet att man bör se över de regler som gäller för vattenbruket. Detta genom att förbjuda import av fisk som kan vara drabbad av sjukdomar, något som inte minst blev aktuellt med förra årets upptäckt av den tidigare okända smittan Agens X (Sarcocystis på fisk). Förbjuden import minskar också sannolikheten att oönskade fiskarter (t.ex. regnbåge) och stammar förökar sig i naturvatten. Förbundet menar vidare att Jordbruksverket måste skapa öppna register där fiskar och flyttningen av fisk mellan odlingar blir spårbara. Detta eftersom fiskerättsägarna själva måste få underlag för att bestämma vilka fiskar de ska sätta ut i sina vatten.

Förbundet menar vidare att man skulle kunna se över hur man når bästa miljönytta med pengarna som idag används för bildande av naturreservat. Förbundet föreslår att man bättre bör skydda kantzoner mot vatten, som då kan fungera som refuger för hotade arter. Man skulle då få gröna korridorer genom landskapet för spridning av dessa arter och på så sätt nå nytta både för fiskförvaltningen och naturvården än genom att satsa dessa pengar på geografiskt avgränsade naturreservat.

Läs mer
Yttrande Miljömålsberedningen 2014

Miljömålsberedningens betänkande ”Med miljömålen i fokus – Hållbar förvaltning av mark och vatten”

Förbundet har nu yttrat sig över vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande ”I vått och torrt”. Även om förbundet över lag ser positivt på att man gör en översyn av lagstiftningen så är man kritisk till stora delar av utredningen.

Förbundet ställer sig kritiska till ett flertal förslag som vattenverksamhetsutredningen lägger fram. Bland annat föreslår utredningen att den skyldighet som den som söker tillstånd har att ersätta sakägarnas omkostnader i vattenmål. Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg menar att detta kan få stora konsekvenser för fisket, fiskevården och landsbygden. Förbundet skriver i sitt yttrande bl.a:

Inte minst skulle det leda till att många enskilda skulle dra sig för att försvara
sin rätt och miljön som de förvaltar genom sin äganderätt. Detta då de riskerar
stora rättegångskostnader. Det riskerar således att medföra att fisket, vilket
är en viktig del av landsbygdsutvecklingen, då den inte minst drar turister
till delar av landet där det annars kan vara svårt att skapa arbetstillfällen,
blir att stå utan representation i vattenmål.

Man ställer sig även kritisk till att utredningen vill avskaffa de så kallade fiske- och bygdeavgifterna. Detta eftersom dessa pengar ofta är de enda som kommer bygden till del då man bedriver vattenverksamheter som förstör vattenmiljöer.

Vidare har förbundet ställt sig kritiskt till utredningens förslag till att avskaffa kravet på sökanden i vattenverksamhetsmål att visa att denne är rådig över det område denne vill bedriva verksamhet på. Förbundet skriver att:

Att inte behöva visa att man har rätt att förfoga över det område man har tänkt bedriva
vattenverksamhet på känns märkligt. Det bör vara en självklarhet att den
sökande ska visa att denne har rådighet över området. Inte minst är detta av
yttersta vikt eftersom de områden varpå denna typ av verksamhet bedrivs ofta
har oklara äganderättsförhållanden och många tror sig ha rådighet utan att ha
detta.

I övrigt har förbundet kritiserat utredningens förslag om att dela upp vattenmål så att man separerar ut ersättningskraven till sakägarna från övriga delar i målet och låta de delarna hanteras genom civilrättsliga processer. Förbundet har även kritiserat utredningens förslag att ta bort kravet på att vattenverksamheter ska vara samhällsekonomiskt lönsamma för att få bedrivas.

Förbundet har dock föreslagit att eftersom en stor del av de förslag som utredningen lagt går ut på att minska kostnaderna för den som söker tillstånd till vattenverksamhet så vore det bästa att låta fiskevårdsområdesföreningarna få företrädesrätt för sina medlemmar inför domstol.

Läs mer
Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborgs yttrande över vattenverksamhetsutredningen

Utredningen: SOU 2014:35 – I vått och torrt

Utredningen föreslår hur man på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt kan se till att de anläggningar som inte har tillstånd enligt MB utformas och drivs på ett sådant sätt att MB:s hänsynsregler och EU-rättens krav i förhållande till vattenkvalitet och påverkan på djur och växtliv uppfylls.

Förbundet hade inga direkta invändningar mot huvuddragen i utredningen men hade ett antal synpunkter. För det första så menar förbundet att vattenkraften idag många gånger inte ger de arbetstillfällen på landsbygden som man en gång i tiden hoppades på då verksamheterna anlades. därför är det av vikt att se att fiske har en stor potential som landsbygdsnäring, men vattenregleringarna försvårar utvecklingen av denna. det är därför viktigt att utredningen kommer fram till åtgärder som gör att vattenverksamheter inte hindrar utveckling av andra landsbygdsnäringar som kan skapa tillväxt och arbetstillfällen på landsbygden.

För det andra menar förbundet att utredningen måste se på vattenverksamheter ur ett historiskt perspektiv och då ta till sig att de verksamheter som bedrivs med äldre tillstånd, om ej annat uttrycks i dessa tillstånd, borde kunna avkrävas åtgärder för att säkerställa fiskens vandring både upp och nedströms. Detta eftersom man historiskt sett värnat om fisken och fisket och i många av de äldre lagstiftningarna ställt krav på fiskvägar. förbundet menar således att det är troligt att dessa anläggningar i sin ursprungliga form har haft någon form av åtgärd för fiskens vandring och att detta bör kunna krävas om ej annat står i eventuella tillstånd såsom  privilegiebrev etc. Även anläggningar som enbart drivs på grund av hävd bör kunna avkrävas fiskväg med samma motivering.

För det tredje menar Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg att det är viktigt att man nu gör det möjligt för fiskevårdsområdesföreningarna att företräda sina medlemmar i domstol i vattenmål. Idag ska varje enskild medlem/fiskerättsägare företräda sig själv vilket gör processen både stelbent och kostsam. Förbundet menar att det därför vore bra om fiskevårdsområdesföreningarna kunde företräda fisket i vattenmålen då dessa föreningar besitter god kunskap om vattnen och fisken. det säkerställer även att alla medlemmar blir företrädda vid förhandlingar.

För det fjärde menar förbundet att tillstånd till vattenverksamhet alltid ska vara tidsbegränsade eftersom både enskilda och allmänna intressen med tiden kan komma att se andra nyttor med vattnet än de som finns tillståndgivna. Tiderna förändras och därför bör även tillstånden kunna förändras.

Och avslutningsvis, för det femte, menar förbundet att den miljörapport som utredningen vill avkräva de som bedriver vattenverksamheter inte skall bli för omfattande och krångliga. Detta eftersom det kan komma att drabba även för fisken och miljön positiva verksamheter såsom restaurering av vatten. Miljörapporter ska således enbart avkrävas tillståndspliktiga verksamheter menar förbundet.

Läs mer
Förbundets yttrande över Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande.
Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande: ”Tid för ny prövning”.

Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg har tillskrivit regeringen och begärt en ändring av djurskyddslagstiftningen så att det blir enklare för fiskevårdsområdesföreningar och andra fiskeförvaltare att bedriva provfisken.
– En stor del av de provfisken som bedrivs idag är tyvärr olagliga och det vet inte ens den som gör provfiskena om, säger förbundets ordförande Björn Flinth. 

Idag krävs det enligt lag flera tillstånd för att bedriva provfiske: Dels från Jordbruksverket för att få använda försöksdjur, dels ett djurförsöksetiskt tillstånd från Djurförsöksetiska nämnden.

– Provfiske räknas som djurförsök, säger Björn Flinth, som tillägger:

– Tillståndet för försöksdjur kräver dessutom att man anlitat en veterinär som är kunnig kring försöksdjur. Även för att få det djurförsöksetiska tillståndet krävs det specialistkunskaper, nämligen en person som är utbildad försöksledare för djurförsök. Dessutom kostar det 6 000 kronor att bara söka detta tillstånd, en summa som kan vara mer än vad vissa fiskevårdsområden omsätter på ett helt år.

Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg har därför tillskrivit regeringen och hemställt om en lagändring så att dessa tillstånd inte ska krävas vid vissa typer av provfiske.

– Givetvis ska man behandla djur väl, menar Björn Flinth, men många provfisken utförs med vanliga fiskeredskap och då känns det märkligt att det ska behövas en massa tillstånd, utbildad personal och avgifter. Provfisket med exempelvis nät skiljer sig inte i sak från vanligt fiske. Det är bara syftet som skiljer sig åt.

– Många fiskevårdsområden och andra fiskevårdande organisationer saknar möjlighet att skaffa alla nödvändiga tillstånd. Därför tvingas de välja mellan att riskera att bli anmälda för djurplågeri eller att ställa in provfiskena, säger Björn Flinth.

Däremot anser Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg att provfiske med sprängämnen och elektrisk ström fortfarande ska vara tillståndspliktigt utan att betraktas som djurförsök, samt att dessa typer av provfiske även förutsätter en viss utbildning.

– Det är naturligtvis helt rimligt, eftersom provfiske med både el och sprängmedel är komplicerade och väldigt speciella redskap i jämförelse med exempelvis nät, säger Björn Flinth.

Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg konstaterar att provfiske är ett nödvändig och ständigt pågående arbete inom fiskevården, som i förlängningen påverkar fisketurismen och landsbygdsnäringarna samt attraktionskraften i att bo i landsbygden. Därför är det viktigt att regeringen hörsammar förbundets begäran och snabbt genomför en nödvändig regeländring.

Läs mer
Förbundets skrivelse till regeringen
Information om provfiske

I remissen som jordbruksdepartementet sände ut den 27 januari har ett antal organisationer föreslagit ändringar i jakttider. Bl.a. så har Svenska Jägareförbundet föreslagit att jakttid införs på mink istället för som idag då jakten regleras med generösa skyddsjaktsregler på enskilds initiativ året runt.

Jägareförbundet hemställer att jakttiden för mink i Norr- och Västerbotten skall vara mellan 1 augusti och 15 maj, samt i övriga landet 1 augusti till 30 april. Dessa jakttider skall sedan visserligen kompletteras med möjligheter till en mer begränsad skyddsjakt, men Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg är rädda för de konsekvenser detta förslag kan få om det går igenom. 

Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg menar att ett avskaffande av dagens generösa skyddsjaktsbestämmelser på mink riskerar att försvåra fiskevårdsarbetet. Framförallt när det gäller bevarandearbetet av de akut hotade flodkräftorna, men även när det gäller annan fiskevård. Minken är som bekant en stor predator på både fisk och kräftor, varför Jägareförbundets förslag skulle kunna få medföra stora negativa ekonomiska och ekologiska konsekvenser för de svenska vattnen, det svenska fisket och fiskevårdsområdesföreningarna och fiskevattenägarna.

Förutom att avstyrka Jägareförbundets hemställan om avskaffandet av den generösa minkjakten, så passar förbundet på att hemställa till regeringen och landsbygdsdepartementet om att man inför möjligheten till skyddsjakt på enskilds initiativ vad gäller skarv. Förbundet önskar att det skall vara möjligt för den som påverkas av skarven att bedriva skyddsjakt på denna art utan att först inhämta tillstånd från länsstyrelsen. De fall som förbundet anser vara mest akuta att införa denna typ av skyddsjakt för gäller de som bedriver fiske med redskap som ej är handredskap och då inom 300 meter från redskapet. Vidare bör skyddsjakt på enskilds initiativ vara tillåta inom 300 meter från vattenbruksanläggningar, samt i älvarnas fredningsområden (för att förhindra skada på vandrande fisk), samt i enskilda vatten för att förhindra skada på utplanterad fisk eller annars skyddsvärda bestånd.

Läs mer
Förbundets yttrande

EU har nyligen lagt fram en förordning om upprättande av en flerårig plan för laxbeståndet i Östersjön. Planen innehåller bl a förslag om att kompensationsutsättning av lax endast skall tillåtas i de älvar där laxen har fria vandringsvägar och har habitat som är lämpliga för reproduktion av lax. Syftet med förslaget uppges vara att man vill skyddade vilda laxbeståndens genetiska mångfald.

Fiskevattenägarna Dalarna Gävleborg (FVÄ) har i yttrande 7 november 2011 framfört erinringar mot förslagen. För de största älvarna som ligger inom förbundets intresseområde, Dalälven och Ljusnan, torde möjligheterna att återskapa naturlig reproduktion vara obefintliga eller minimala med hänsyn till vattenkraftsutbyggnaden. Kompensationsutsättning skulle därmed bli förbjuden och därmed skulle också det idag populära och kända sportfisket efter lax, som idag helt och hållet möjliggörs genom laxodlingar och utsättningar därifrån, omintetgöras. Dessutom kommer det kustnära fisket att påverkas negativt i samma omfattning.

FVÄ framhåller dock att det positiva i att man är beredd att satsa på Östersjölaxen och pekar bl a på att särskild uppmärksamhet bör riktas mot det sk industrifisket efter lax i södra Östersjön och dess betydelse för beståndet.

Läs mer
Förbundets yttrande över EU:s förslag till laxförvaltningsplan.

Bakgrunden till förbundets ställningstaganden är att Fiskeriverket själva, i remissen som föreslår fredningsområde för sik i Södra Bottenhavet, fastslår att predation av säl och skarv inte är obetydliga i sammanhanget. Yrkesfiskets fångster av sik är årligen ca 50 ton, fritidsfiskets och sportfiskets landningar uppskattas till 180-190 ton. Detta ska jämföras med sälen som beräkas ta mellan 180 och 750 ton sik årligen! Skarvens fångster uppskattas till1 3 ton per år. Detta sammantaget med att varken gråsälen eller skarven är rödlistade menar förbundet utgör en god grund för att införa en allmän jakttid på dessa arter inom fredningsområdet. Jakttiden skall pågå åtminstone under den tid som siken leker i havet. Inom det kärnområde som föreslås kring Storjungfrun menar förbundet att man bör ha en mer omfattande jakttid, gärna i form av skyddsjakt under hela den tid på året som ej omfattas av sälens eller skarvens yngelperiod.

Man måste även, menar förbundet, utröna trålfiskets påverkan på sikbestånden och då främst industrifisket där det är möjligt att stora mörkertal för fångster av småsik eventuellt kan förekomma. Därför måste detta fiske kartläggas mer noggrannt och vid behov regleras till fromma för fiskbestånden i Östersjön i allmänhet men för sik och lax i synnerhet.

Innan en allmän jakt på säl och skarv införs och en vidare kartläggning av trålfisket och restriktioner på detsamma genomförts anser förbundet att ytterligare restriktioner för fiskerättsägare/fiskevårdsområdesföreningar och på fritidsfiskare och kustnära yrkesfiskare inte bör göras.  Det riskerar enbart att medföra skada för dessa kategorier utan att någon nytta uppstår.

Läs förbundets yttrande här..>