Tingsrättens dom
I Tingsrättens dom slogs fast att det fiske som Tv4-profilen bedrev var sportfiske. Detta eftersom spöfisket bedrevs som catch-n-release-fiske och stora fiskar släpptes tillbaka. Därför menade Tingsrätten att det inte kunde handla om husbehovsfiske som medhjälpare till en same, vilka har rätt att bedriva husbehovsfiske i området. Däremot menade Tingsrätten att eftersom Tv4-profilen släppt tillbaka fisken så innebar det inte någon värdeminskning för fiskerättsägaren och någon inkräktning i fiskevårdsintresset har det heller inte inneburit, varför det ej skulle dömas till ansvar eftersom det varit frågan om ett ringa fall.

Dåvarande ordföranden i förbundet, Lars Lerheim, menade att detta kunde medföra en potentiell katastrof om man inte skulle kunna sälja fiskekort för catch-n-release-fiske. Detta eftersom det inte skulle kunna dömas till ansvar om någon som fiskade återutsatte fisken.

Rundat frågan om catch-n-release
Åklagaren i målet, Christer Forssman, valde att överklaga domen och menade att Tingsrättens dom var fel varför hans yrkanden vi Tingsrätten skulle bifallas av Hovrätten.

Åklagaren fick inte heller denna gång igenom sina yrkanden, men Hovrätten har på en viktig punkt resonerat annorlunda än Tingsrätten. Hovrätten menar att oavsett om Tv4-profilen har fiskat med spö eller ej och återutsatt fisk, som Tv4-profilen menade var för liten lekfisk, så motsäger inte detta att han bedrivit husbehovsfiske som medhjälpar till same som fiskade med stöd av rennäringslagen.

– Hovrätten behövde ej ta ställning till varken ”ringabegreppet” eller om det handlade om sportfiske eftersom de bedömde det som medhjälp till husbehovsfiske, säger åklagare Christer Forssman  vid Riksenheten för Miljö- och arbetsmiljömål.

Frågan om det var tillåtet att bedriva catch-n-releasefiske utan tillåtelse av fiskerättsägarna undveks således Hovrätten som därmed frikände Tv4-profilen genom att hävda att det fiske som denne bedrev var husbehovsfiske.

Något överklagande av domen blir det troligtvis inte till Högsta domstolen.

– Det handlar om bevisvärdering och att få igenom det i Högsta domstolen kan vara svårt, säger Christer Forssman, men det är på Riksåklagarens bord nu om man ska gå vidare.

Christer Forsman säger dock att han inte har för avsikt att överklaga domen i nuläget.

Den 4 juli upphävde Jordbruksverket restriktionerna för de två odlingar som hade haft förbud mot att sälja och flytta fisk, varvid de åter kunde börja sälja fisk för utplantering i naturvatten och till andra odlingar. Flera av de odlingar som de smittade odlingarna sålt fisk till har ännu ej hunnit bli kontrollerade om smittan förts vidare till dem. Detta har gjort att många fiskerättsägare, yrkesfiskare och andra vattenbrukare är oroliga över vad som kan hända om smittan kommer till deras vatten.

– Det skulle kunna bli en katastrof om vi fick in parasiten hos oss och den slog ut laxen, säger Claes-Håkan Hedberg som är styrelseledamot i Testeboåns fvof, i vilken man under många år arbetat hårt för att få tillbaka laxen.

Själva kommer de inte att plantera ut fisk i ån, men han är orolig för vad som kan hända om man i andra, angränsande fiskevårdsområden sätter ut smittad fisk.

– Konsekvenserna av utsättning av smittad fisk går inte att överblicka, och frågan är om någon kan hållas ansvarig om en utplantering leder till att parasiten sprids och laxen slås ut, frågar sig Claes-Håkan?

Håkan Andersson, som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet menar att rättsläget inte är helt klart, men att det inte är osannolikt att den som planterar ut smittad fisk som påverkar andra rättighetsägare negativt kan komma att bli skadeståndsskyldiga.

– Drabbar en utsättning någon så är risken att man blir skadeståndsskyldig. Fiskodlaren som sålt fisken bör inte kunna hållas ansvarig, i alla fall inte enligt miljöbalken för skador som utsättningen medför, menar Håkan Andersson.

Att man har tillstånd från länsstyrelsen för utsättningen hjälper heller inte.

– Bara för att man har tillstånd till utplantering av fisk från länsstyrelsen så innebär det inte att man är friskriven från ansvar, säger Håkan Andersson och jämför det med koncession i största allmänhet.

– Till exempel så har en industri som har tillstånd till en verksamhet inte frisedel från att drabbade kan ställa krav.

Han pekar även på att t ex yrkesfiskare brukar vara extra priviligierade i sådana här fall, även om de inte äger fisken eller vattnen. Även fiskodlare som får sina odlingar påverkade av utsättningar och andra fiskerättsägare som drabbas kan komma att kunna resa skadeståndsanspråk.

Läs mer
Agens X drabbar fler odlingar
Information om Agens X

Förrutom ovan nämnda ovan nämnda organisationer har även Ölands trolling & sportfiskeklubb klagat på de nya föreskrifterna och de menar bl.a. att de nya föreskrifterna inte kommer att hjälpa laxen eftersom andelen laxar från svaga svenska bestånd utgör  sammanlagt några få procent av den lax som fångas i Östersjön, totalt sett. Detta grundar man på att fisket i södra Östersjön sker på blandbestånd med lax från hela Östersjöregionen.

– Sportfiskarna anser att regeln om förbud av fångst av lax med fettfena under trolling har genomdrivits utan att ett statistiskt säkerställt kunskapsunderlag tagits fram. Myndigheten har därmed kört över sportfiskets intressen utan att visa att det finns motiv för detta. Likaså gör myndigheten i sitt beslut skillnad mellan sportfiske i havet respektive i älvarna utan att någon saklig grund redovisas. Det är inte acceptabelt, säger Stefan Nyström, Generalsekreterare för Sportfiskarna, i ett pressmeddelande.

Havs- och vattenmyndigheten kommer inte att göra annat med skrivelserna än att vidarebefodra den till Regeringen.

– Enligt myndighetsförordningen får dessa föreskrifter inte överklagas. Havs-och vattenmyndigheten överlämnar därför skrivelserna till regeringen, säger Sara Grahn, t f chef vid juridiska enheten på HaV i ett pressmeddelande.

Av föreskriften framgår att vid dörj-, trolling- och utterfiske i Östersjön är fångst av lax som inte är märkt genom att fettfenan är bortklippt förbjudet under hela året. Den som fångar sådan, icke fenklippt, fisk ska genast släppa ut den i vattnet.

De nya bestämmelserna för trollingfiske i Östersjön träder i kraft 1 augusti i år.

Sedan tidigare har Havs- och vattenmyndigheten fattat beslut om att yrkesfisket efter lax i öppet hav i Östersjön ska fasas ut till 2013. Detta för att flytta fisket från blandbestånden till älvmynningarna så att varje älvs laxstam kan förvaltas för sig och att man på så sätt ska kunna värna svaga laxbestånd.

Läs mer
Färre vilda laxar ska fångas i Östersjön
Havs- och vattenmyndighetens beslut

Restriktionerna som är införda av Jordbruksverket innebär att ingen fisk eller kräftor får flyttas, död eller levande, från skyddsområdet till vatten utanför skyddsområdet. Inte heller får fisk flyttas in i området och man får inte använda betesfisk från området i andra vatten. Fiskar som uppvisar tecken på skador ska visas upp för Ragunda kommun.

Informationen har dock inte nått varken länsstyrelsen i Jämtland eller Västernorrland vilket gör att man från länsstyrelserna är kritiska till Jordbruksverket.

– Jordbruksverket har slarvat enormt, säger Joakim Svensson, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Jämtland till Sveriges Radio P4 Jämtland.

Joakim Svensson är även kritisk till att det går att importera rom från utlandet till Sverige, vilket han berättar för Östersundsposten:

– Det här visar hur allvarligt det är med transatlantisk import. Det är livsfarligt att importera i stället för att ha egen sättfisk.

Agens X har medfört olägenheter för fler än den först drabbade odlingen och alla odlingar i Indalsälven inom området har fått förbud på att leverera fisk utanför området.

Bengt Larsson som är smittskyddschef på Jordbruksverket säger till Östersundsposten att spridningen av Agens X är ett allvarligt hot mot hela fiskproduktionen i Sverige:

– Det dog ju en hel del fisk och vi vet inte vilken parasit vi har att göra med, det är det som är dilemmat. Vi vet inte vad den har för livscykel. Det är en risk för all fiskproduktion i landet annars skulle vi inte ha gjort så här, beslutet om skyddsområde är en försiktighetsåtgärd.

En fiskodling har enligt Östersundsposten låtit en advokat räkna på kostnaderna för stängningen och kommit fram till att företaget drabbats till ett värde av 11 miljoner kronor. Därvid har Jordbruksverkets beslut om att införa skyddsområde överklagats till Förvaltningsrätten.

Läs mer
Jordbruksverkets beslut
Karta över skyddsområdet

Förbundet stämma hölls i år i gammelgården i Borlänge. Till ny förbundsordförande utsågs Björn Flinth som är ordföranden för Väsmans fvof i Ludvika.
– Jag tackar för förtroende och hoppas jag kan fylla alla förväntningar, sade Björn, som även deklarerade att rekrytering av nya medlemmar skulle bli en prioriterad fråga under det kommande året.
Vid stämman deltog även intressen från skogsbruket och tiden före lunch ägnades åt att Skogsstyrelsen, Mellanskog och StoraEnso berättade om hur man arbetade för att minska skador på fisk och vatten vid skogsbruk nära sjöar och vattendrag. 

Borlänge centrala fvof
Ordföranden för Borlänge Centrala fvof, Göran Tägström, inledde stämman med att berätta om Borlänge centrala fiskevårdsområde och dess verksamhet. Man arbetade hårt med kräftfisket i Dalälven, men man arbetade även med att tillgängliggöra fiske för alla. 

– Vi har nu börjat arbeta med att tillgängliggöra Båstadsjön, som är en av våra put-n-takesjöar, för rörelsehindrade. Likaså vill vi med utplantering av gräskarp hindra igenväxning av Tjärnasjön som är en tätortsnära tjärn som är en viktig del av rekreationen i området. 

Skogsbruk och vatten
Johan Baudou från Skogsstyrelsen berättade om de problem som skogsbruket kan medföra för fiskevården och hur man med försiktighetsåtgärder kunde använda tunga maskiner även relativt nära vattnen utan att skada dessa.  

– Kantzonerna ska utgå från utströmningsområden, vilket är ett område där grundvatten går upp i, eller väldigt nära, markytan. Kör man i dessa områden riskerar vattenströmningen att skadas och man får en direkt utsrömning i form av ett dike rakt ut i vattendragen. 

Även biotoper kan kräva skydd. 

– Hänsynskrävande biotoper ska lämnas utan skogsbruk, berättade Baudou. Det kan t ex handla om översvämningsområden med mera. Men det handlar inte om hur mycket som helst, men man föreslår i den nu i en remiss från Skogsstyrelsen att en trädlängd ska sparas samt allt löv inom tio meter från vattendragen likaså. I denna tiometerszon bör all växtlighet sparas. Ingen körning ska heller göras i denna zon. 

Han berättade även att skuggningen är viktig för livet i vattnen och den hindrar bl a igenväxning av vattnen, men att t ex skogsbilvägar som byggs över vatten kan bli problem för insekter. 

– Vatteninsekter som nattsländor flyger alltid uppströms när de lägger sina ägg och för dem kan vägbankar med vägtrummor utgöra hinder. Detta eftersom nattsländorna inte förstår att vattendraget fortsätter på andra sidan trumman, och detta är ett av de problem som Skogsstyrelsen arbetar med. 

Även Sven-Erik Johansson från Mellanskog och Mats Eriksson från StoraEnso var närvarande vid stämman och pratade om hur de som verksamhetsutövare såg på frågan om avverkning kring vatten och vattendrag. 

– Vi har en del värderingar när vi bedriver verksamhet. Vi har en ambition att ha ett uthålligt skogsbruk med höga miljöambitioner. Skogsbruket ska vara långsiktigt och ej i konflikt. 

Ett av de stora problemen som StoraEnso ser är grumling av och körskador i vattendrag. 

– Körning i skogsmark måste planeras innan åtgärd och man ska inte köra i vattendrag, sjöar och kallkällor. Man ska alltså köra så långt från vatten som möjligt och förstärka marken där man måste köra nära vattnen. 

Han ser även att företaget kan samarbeta med fiskevårdsområdesföreningarna för att värna vattnen och fisken. 

– Fiskevårdsområdesföreningarna bör kunna skaffa sig en kontaktperson inom StoraEnso som man skulle kunna ha möte med en gång om året för att diskutera de planerade avverkningarna, sade Mats Eriksson. 

Stämmoförhandlingarna
Vid själva stämmoförhandlingarna, som leddes av avgående ordföranden Lars Lerheim, valdes ordföranden för Väsmans fvof till ny förbundsordförande. Han tackade för förtroende och menade att en av de viktigaste frågorna inför det kommande året var att arbeta med medlemsrekryteringen. 

– Förbundet har mycket att erbjuda, men vi kan inte vara nöjda än, menade Björn. 

Även en ny sekreterare blev invald i styrelsen i form av journalisten Dan Törnström. Övriga nyval till styrelsen var Joen Finn som är enskild fiskerättsägare i Smedjebacken. De tidigare ordinarie ledamöterna Göran Olausson och Lennart Finn valdes till suppleanter tillsammans med den nygamla ledamoten Rune Daniels. 

Vid stämman beslöts även att sänka medlemsavgiften för stödjande medlemmar från 200 till 50 kronor. 

– Med en lägre medlemsavgift kan vi föryngra medlemsbasen, berättade Benny Bohlin som tillskyndade förslaget. Många yngre är studenter på gymnasium och högskola och har inte så gott ställt. Att du sänka denna medlemsavgift gör att de får större möjligheter att bli stödmedlemmar.

I övrigt lämnades förbundets medlemsavgifter oförändrade.

Åmots fvof har ändrat sina stadgar varvid man skapat en ny kategori medlemmar. Den nya kategorin medlemmar består av de fastighetsägare som äger en fastighet inom fiskevårdsområdet, men som ej har fiskerätt i detsamma. För att bli medlem enligt denna kategori så krävs det även att man har löst medlemskort. Denna kategori av medlemmar får ej heller deltaga i föreningens beslut om omröstning i fråga begärs. 

Syftet med den genomförda stadgeändringen var att göra det möjligt för fler att bli medlemmar i föreningen och därigenom känna sig delaktiga.

– Vi ville att fler skulle känna sig delaktiga och många av de som nu kan bli medlemmar i föreningen är oftast utflyttade barn till boende inom fiskevårdsområdet. Dessa äger ofta en fritidsfastighet i området och genom att låta dem bli medlemmar så får vi in mer pengar till föreningen. Detta eftersom de köper medlemskort som sträcker sig över hela året och som då ger mer pengar till fiskevården än veckokorten som de annars kanske köper.

På fråga om det verkligen spelar roll för folk om de kan kalla sig medlemmar eller ej när de ändå inte har den slutgiltiga rösträtten, säger Lars Lerheim att.

– Förhoppningsvis kommer även engagemanget i föreningen att öka på sikt, men redan idag så märks det att fler köper årskort eftersom intäkterna har ökan med 40-50 000 kronor vilket utgör en ökning med cirka tjugo procent.

Samma sak säger Benny Bohlin som hjälpt fiskevårdsområdesföreningen med att skriva förslaget till nya stadgar som nu Länsstyrelsen antagit.

– Det blir färre och färre som bor på landsbygden och med det färre och färre fiskerättsägare som bor på ort och ställe. Samtidigt består fiskerättsägarna av en åldrande skara och med dessa två förutsättningar i bakhuvudet så blir det ofta de som bor på orten som får sköta fiskevården, även om de inte äger fisket.

Benny förklarar även fördelarna med de nya stadgarna.

– Med de nya stadgarna i Åmots fiskevårdsområdesförening så får fler, både boende och utflyttade som har banden kvar till byn, möjlighet att bli medlem i föreningen. På det sättet så kan man öka engagemanget kring fisket och få en bra fiskevård till gagn för de som bor i byn. Bor man i byn vill man ha bra fiske för sin livskvalitets skull, men man vill även ha det som dragkraft i besöksnäringarna. Om fler kan engagera sig så borgar det för att fisket kan vara denna motor för bygden.

Att det skulle minska fiskerättsägarnas inflytande över fisket håller inte Benny med om.

– I de nya stadgarna så står det klart att om någon begär omröstning så är det bara fiskerättsägarna som får rösta.

Benny menar även att detta kan komma att blir en variant som är tvungen av de faktiska omständigheterna på många ställen där fiskerättsägarna själva inte har kraft att förvalta fiskevårdsområdena. Att då engagera de boende på orten som ser en vinst i ett levande och bra fiske kan vara den injektion som behövs för att ägarna skall kunna ta sitt ansvar för fisket och fiskevården och samtidigt ge ett bidrag till bygdens utveckling.

Väsmans fvof i Ludvika i samarbete med förbundet anordnade helgen den 9-10 mars en kurs i fisketillsyn som syftade till att både utbilda nya tillsyningsmän och till att uppdatera utbildningen för befintliga. Utbildningen avslutades med utbildning om kontrollavgifter.

Vid kursen utbildades 15 fisketillsynsmän som framförallt kommer att verka i Ludvikaområdet.

– Vi har alltid behov av bra utbildade fisketillsynsmän, säger kursansvarige Björn Flinth, tillika ordförande för Väsmans fvof. En väl genomförd fisketillsyn är basen för all fiskevård, menar han.

Till utbildningen var även en polis inbjuden för att utbilda fisketillsynsmännen i fråga om gripande, beslag och liknande frågor.

– Jag tror alla var väldigt nöjda med polisens medverkan i kursen och det här är ju den del av utbildningen som är den viktigaste. Det får inte gå fel om man som sista utväg blir tvungen att gripa någon eller när man måste göra ett beslag, säger Björn.

Efter lunchen dag två genomfördes även en utbildning kring kontrollavgifter. Till detta utbildningsmoment slöt flera fiskevårdsområdesföreningar upp. Bland annat ända från Mora.

– Det är ett nytt verktyg som fiskevårdsområdesföreningarna har fått och som vi nu måste börja använda oss av, säger Björn. Tyvärr är det dock få föreningar som har koll på att de har möjlighet att ta ut kontrollavgift, utan de tror fortfarande att brott mot deras fiskeregler kan leda till allmänt åtal.

Så är dock inte fallet, utan denna möjlighet har ersatts av möjligheten att ta ut kontrollavgift. Dessa regler genomfördes den 1 jauari 2011 och trots det är det en stor kunskapslucka i dessa frågor. Denna lucka hoppas Björn Flinth att man nu fyllt igen efter kursen.

Reportern har i tv-programmet ”Fiskedrag” varit och fiskat på statens vatten ovan odlingsgränsen. I detta vatten har staten fiskerätt och samerna har också rätt att bedriva fiske för husbehov och för avsalu. Reportern har besökt en medlem i en sameby och hjälpt denne med diverse sysslor såsom renslakt och underhåll av renvaktarstugor. Samtidigt som detta gjordes bedrevs även en del fiske, både den form av husbehovsfiske som samerna har rätt till, men det bedrevs även fiske som filmades för tv-programmet.

En stor fråga att lösa var om det fiske som reportern bedrev kunde betraktas som husbehovsfiske på uppdrag av medlemmen i samebyn eller om det var sportfiske. Rätten kommer i sin dom fram till att det är uteslutet att det handlar om husbehovsfiske utan att det handlar om sportfiske. Tingsrätten grundar detta på att reportern släpper tillbaka varje fisk som visas på filmen, även sådan fisk som han konstaterar är fin och stor. Tingsrätten fastslår att fiska på det sättet och sedan släppa tillbaka fisken är mycket karaktäristiskt för sportfiske. Reportern ger dessutom på filmen flera gånger uttryck för att han sportfiskar.

Reportern har dock försvarat sig med att hans syfte med filmen var att visa en sames vardag under höstfisket och att han släppt tillbaka fisken eftersom man inte kan visa fisket fullt ut, d v s att man tar upp och dödar fisken, eftersom det skulle uppfattas som obehagligt för allmänheten!

Ordföranden för målet anför dock avvikande mening och anser att reportern skulle frias helt då det inte finns någon klar definition av begreppet husbehovsfiske i lagstiftningen. Således kunde reportern ej bedöma om hans handlande var lagligt eller ej och därför borde han blivit friad i enlighet med den så kallade legalitetsprincipen anser ordföranden.

Trots att Tingsrätten ändå slår fast att det handlar om sportfiske så anser man inte att reportern skall dömas till ansvar för gärningen. Tingsrätten menar att fisket inte inneburit någon värdeminskning för fiskerättshavaren och inte heller på annat sätt inkräktat på fiskevårdsintresset eftersom all fisk återutsatts. Detta sammantaget gör då att omfattningen av det olovliga fisket blir begränsad och därför skall ej dömas till ansvar för gärningen.

I praktiken innebär detta, om domen står sig vid en överprövning, att catch-n-releasefiske inte kommer att kräva att den som utövar detta fiske behöver lösa fiskekort. Åklagaren i ärendet, Christer Forssman, kommenterar detta:

‑ Jag har överklagat domen då jag inte håller med om att brottet är av ringa karaktär. Jag tycker det är uppenbart att det ej handlar om en ringa förseelse då det sker vid upprepade tillfällen och att fisken inte släpps tillbaka av uppenbara skäl såsom att den är för liten eller liknande. Samtidigt handlar det om fiske på en känslig art, vilket fjällöringen är.

Överklagandet har lett till att hela målet nu ska prövas i hovrätten, något som Lars Lerheim, ordförande för Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg, anser är bra.

– Om den här domen skulle stå sig så kommer det bli omöjligt för många att bedriva näringsverksamhet på landsbygden. Bara inom vårat verksamhetsområde finns det flera catch-n-release-vatten och vi har även näringsidkare som försörjer sig på heltid med detta. De skulle tvingas slå igen om man inte kan ta betalt för fiske om fisken skall släppas tillbaka.

Men det är inte bara näringsidkare som skulle få det svårt. Även fisketillsynen skulle bli svårbedriven, menar Lars Lerheim.

‑ Man kommer heller inte att kunna bedriva fisketillsyn. Om man kommer på någon som fiskar utan fiskekort, men som inte har fångat någon fisk så kan man ju inte anmäla denne utan den kan fortsätta fiska så länge denne hävdar att eventuellt fångad fisk ska släppas tillbaka, suckar Lars uppgivet samtidigt som han undrar över hur man kunnat komma fram till ett så märkligt domslut.

Hur detta mål slutar får vi se under våren då ärendet kommer upp i hovrätten.

Fiske i statens vatten
Riksdagsledamöterna Eva Sonidsson och Ingemar Nilsson, båda (s), har motionerat om att det ska bli billigare och enklare att fiska i statens vatten i fjällen. Man skriver ”Att få fiska på statens mark är dock mycket krångligt. Det gäller oavsett om man är ute och fjällvandrar eller om man vintertid åker skidor eller skoter i de svenska fjällområdena. Man måste ha fiskekort som är giltigt för ganska många sjöar för att ha tillstånd till att fiska.” Detta vill man lösa genom att turister ska kunna lösa ett fiskekort för statens samtliga vatten i fjällvärlden och det till ett, som man säger, rimligt pris.

Länk till motionen:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fiske-i-statens-vatten_GZ02MJ232/?text=true

Fiskevårdsavgift för kräftfiske i Vättern
Otto von Arnold (kd) har motionerat om att man skall införa en fiskevårdsavgift för att få fiska kräftor i Vättern. Han skriver att en ”fiskevårdsavgift och begränsad fisketid kan bidra till ett stabilare fiske på en lägre nivå där kräftpopulationen ges långsiktiga förutsättningar för en gynnsam och uthållig utveckling. Genom avgiften frigörs dessutom ekonomiska medel som kan användas till lokal fisketillsyn, fångstrapportering och fiskevård.” Detta behov grundar han på resultaten som Alfred Sandström vid SLU (Statens lantbruksuniversitet) kommit fram till i sin forskning och som menar att nedgången av kräftor i Vättern beror ”av en expansionsmättnad där signalkräftorna under en period brett ut sig mot nya områden i sjön. Under denna koloniseringsfas gynnas kräftorna av rik tillgång på föda och gott om utrymme att växa. Efter koloniseringen utbryter konkurrens om föda och utrymme. Bestånden blir då också känsliga för olika klimat- och miljöfaktorer. Ett hårt och oreglerat fisketryck blir därmed en hög stressfaktor för populationens långsiktiga utveckling.”

Länk till motionen:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fiskevardsavgift-for-kraftfisk_H002MJ407/?text=true

Krav på fiskvandringsvägar i reglerade vattendrag
Vänsterpartisterna Jens Holm, Torbjörn Björlund, Siv Holma, Hans Linde och Kent Persson hemställer om att man skall ställa större krav på kraftbolagen och att de därför skall åläggas att bygga fiskvägar i reglerade vattendrag. Man skriver bland annat i motionen att: ”En överväldigande majoritet av våra kraftverk bedrivs i praktiken fortfarande utifrån ålderdomliga tillstånd med just dessa bristande insikter i 1918-års vattenlag med exploatering som grund. Detta förhållande rimmar illa med principen att den som förorenar också är den som ska stå för kostnaden. Det duger inte heller om man ska leva upp till FN:s möte om biologisk mångfald i Nagoya där Sverige åtagit sig ambitiösa mål för att bedriva ett hållbart vattenbruk.”

En liknande motion har centerpartisten Emil Källström skrivit. Han skriver att man bör se över vattendomar nu när den svenska vattenkraften står inför stora investeringsbehov. I detta läge så menar Källström att vandringsvägar för fisk bör prioriteras. Han skriver: ”Detta är inte minst viktigt för att bevara och i vissa stycken återställa den biologiska mångfalden i dessa miljöer. Svensk vattenkraftsproduktion får inte ske på ett sådant sätt att fiskarter riskerar att försvinna från miljöer där de funnits i århundraden.”

Länk till motionerna:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Biologisk-mangfald_H002MJ260/?text=true

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fiskens-vandringsvagar-forbi-v_H002C432/?text=true

Ökad rådighet över vattnen för ägarna
Moderaten Finn Bengtsson motionerar om att en översyn över fiskelagen skall göras så att fiskevattenägarna får ökad rådighet över sina vatten i havs-, kust och skärgårdsområdena så att fiskevården kan förbättras. Finn Bengtsson motiverar behovet med: ”För många vattenägare längs vårt lands kuster och i skärgården ställer den nuvarande lagstiftningen till med problem med återväxten av fisk i dessa vatten. När fiskerätten fråntogs vattenägarna år 1985 till förmån för det fria handredskapsfisket uppstod en brist på ansvar som bäst kan garantera sådan fiskeåterväxt här.” Han fortsätter motivera sitt ställningstagande med: ”Visserligen är tillgången till ett fritt fiske med handredskap längs våra kuster en värdefull möjlighet för våra medborgare och besökare i vårt land. Men utan en naturlig koppling till de skyldigheter som alla gemensamma rättigheter bör medföra, så finns en uppenbar risk att ingen längre värnar ett ansvar för fiskeåterväxten även i havskust- och skärgårdsområdet.” Avslutningsvis vill Bengtsson göra Östergötlands- och Kalmar läns kuster till prövningsområde för fiskevattenägarna så att de ska kunna bilda fiskevårdsområden som ska kunna förvalta allt fiske.

Länk till motionen:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Battre-fiskevard-och-fiskeater_H002MJ302/?text=true

Översyn av skyddsjaktsreglerna för säl och skarv
Moderaterna Annicka Engblom, Mikael Cederbratt och Anne Marie Brodén har motionerat om att det finns behov av en översyn över reglerna för skyddsjakt på säl. Detta för att återställa den ekologiska balansen för havsekosystemen. Man drar paralleller till annan viltförvaltning och skriver: ”Eftersom det är människan som påverkat bestånden av säl och skarv bär vi ansvar för att återställa balansen i det ekologiska systemet. En parallell återfinns i den kontrollerade jakten på älg, råddjur, vildsvin m.m. som syftar till att bevara en ekologisk balans. Den enda möjliga lösningen för att avhjälpa problemet med de skador som säl och skarv åstadkommer på fiskbestånden är att öka skyddsjakten.”

Även centerpartisterna Per-Ingvar Johnsson och Andes Åkesson har motionerat om en översyn av säljaktsreglerna och hemställer om att även annan jakt än skyddsjakt skall tillåtas. Man skriver bland annat: ”Förekomsten av säl uppvisar stora variationer över tiden, vanligen beroende på att när de blivit för många i ett område drabbas de av smittsamma sjukdomar och nästan alla dör. Det framstår som att det skulle vara bättre ur flera aspekter med ett jämnare och bättre kontrollerat bestånd av säl. För att detta ska kunna uppnås måste även, som jag ser det, en mer organiserad och kontrollerad säljakt än skyddsjakt tillåtas.”

Länk till motionerna:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Sal-och-skarv_H002MJ427/?text=true

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Saljakt_H002MJ403/?text=true

Läs mer
Övriga motioner finner man på Riksdagens hemsida www.riksdagen.se

I den resolution som Europaparlamentet antog den 12 september, och som är en del av ett lagpaket i reformeringen av EU:s gemensamma fiskeripolitik, står att läsa att de ”snabbt växande havsfågel- och sälpopulationerna sätter ytterligare press på de uttömda fiskeresurserna i vissa regioner av EU”. Man skriver vidare i resolutionen att: ”Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder för att minska de negativa effekter på fiskbestånd som orsakas av sälar och vissa havsfåglar, särskilt när dessa är invasiva arter i en viss region.”

Frågan är här om det är mellanskarven (kinesisk skarv, Phalacrocorax carbo sinensis) som avses med ”vissa havsfåglar” och ”invasiva arter”? Den finländske EU-parlamentarikern Nils Torvalds (SFP) specialmedarbetare Mats Löfström säger till Vasabladet den 14 september att det är uppenbart att det är skarv som avses. Detta då skarven ständigt nämns vid namn i EU:s fiskeriutskott, varifrån resolutionsförslaget kommer. Euparlamentarikern Nils Torvalds bedömer, enligt Vasabladet, att EU-kommissionen kommer att gå på samma linje som parlamentet.

Frågan är vidare hur man från svensk sida kommer att tolka detta då man inte betraktar mellanskarven som en invasiv art, utan som en del av den ursprungliga svenska faunan?

Läs mer
Resolutionsförslaget