Åmots fvof har ändrat sina stadgar varvid man skapat en ny kategori medlemmar. Den nya kategorin medlemmar består av de fastighetsägare som äger en fastighet inom fiskevårdsområdet, men som ej har fiskerätt i detsamma. För att bli medlem enligt denna kategori så krävs det även att man har löst medlemskort. Denna kategori av medlemmar får ej heller deltaga i föreningens beslut om omröstning i fråga begärs.
Syftet med den genomförda stadgeändringen var att göra det möjligt för fler att bli medlemmar i föreningen och därigenom känna sig delaktiga.
– Vi ville att fler skulle känna sig delaktiga och många av de som nu kan bli medlemmar i föreningen är oftast utflyttade barn till boende inom fiskevårdsområdet. Dessa äger ofta en fritidsfastighet i området och genom att låta dem bli medlemmar så får vi in mer pengar till föreningen. Detta eftersom de köper medlemskort som sträcker sig över hela året och som då ger mer pengar till fiskevården än veckokorten som de annars kanske köper.
På fråga om det verkligen spelar roll för folk om de kan kalla sig medlemmar eller ej när de ändå inte har den slutgiltiga rösträtten, säger Lars Lerheim att.
– Förhoppningsvis kommer även engagemanget i föreningen att öka på sikt, men redan idag så märks det att fler köper årskort eftersom intäkterna har ökan med 40-50 000 kronor vilket utgör en ökning med cirka tjugo procent.
Samma sak säger Benny Bohlin som hjälpt fiskevårdsområdesföreningen med att skriva förslaget till nya stadgar som nu Länsstyrelsen antagit.
– Det blir färre och färre som bor på landsbygden och med det färre och färre fiskerättsägare som bor på ort och ställe. Samtidigt består fiskerättsägarna av en åldrande skara och med dessa två förutsättningar i bakhuvudet så blir det ofta de som bor på orten som får sköta fiskevården, även om de inte äger fisket.
Benny förklarar även fördelarna med de nya stadgarna.
– Med de nya stadgarna i Åmots fiskevårdsområdesförening så får fler, både boende och utflyttade som har banden kvar till byn, möjlighet att bli medlem i föreningen. På det sättet så kan man öka engagemanget kring fisket och få en bra fiskevård till gagn för de som bor i byn. Bor man i byn vill man ha bra fiske för sin livskvalitets skull, men man vill även ha det som dragkraft i besöksnäringarna. Om fler kan engagera sig så borgar det för att fisket kan vara denna motor för bygden.
Att det skulle minska fiskerättsägarnas inflytande över fisket håller inte Benny med om.
– I de nya stadgarna så står det klart att om någon begär omröstning så är det bara fiskerättsägarna som får rösta.
Benny menar även att detta kan komma att blir en variant som är tvungen av de faktiska omständigheterna på många ställen där fiskerättsägarna själva inte har kraft att förvalta fiskevårdsområdena. Att då engagera de boende på orten som ser en vinst i ett levande och bra fiske kan vara den injektion som behövs för att ägarna skall kunna ta sitt ansvar för fisket och fiskevården och samtidigt ge ett bidrag till bygdens utveckling.
