Lars Hedman från Vattenfall AB berättade om vikten av kompensationsodlingarna.
Vid den idag avslutade konferensen BaltSal2012, som ägt rum på Stockholms universitet, och som avhandlat kompensationsodlingen av lax är både fisket och vattenkraften överens. Båda dessa intressen, som ofta annars står emot varandra, är nu ense om att kompensationsodlingarna i Sverige inte är något problem för laxen utan snarast ett tvång för att rädda den.
EU vill stoppa kompensationsutsättningarna
Som en del av arbetet från svensk sida med EU:s förslag till ny laxförvaltningsplan har man vid Stockholms universitet förlagt BaltSal2012, en konferens om kompensationsutsättningarna av lax. Kompensationsutsättningarna görs för att ersätta den lax som inte längre kan produceras genom självreproduktion i våra älvar eftersom de är utbyggda med vattenkraftverk.
I planen föreslår EU bl a att en utfasning av kompensationsutsättningarna av lax skall göras inom sju år. Detta för, att som man menar, värna de vilda laxstammarna. EU menar att det finns en stor potentiell risk med att kompensationsodlad lax och sätta ut dem eftersom de, menar man, i större utsträckning än vild lax blir felvandrare och vandrar upp i fel vattendrag och kontaminerar de laxstammar som där finns genetiskt genom att para sig med laxar i detta vatten.
Vid BaltSal2012 stöddes denna tes bl a av Gunnar Norén från Coalition Clean Baltic, som visade på exempel från bl a norska matfiskodlingar och det stora antal laxar från dessa som vandrade upp i de norska laxälvarna och genetiskt kontaminerade vildlaxen.
Gunnar Noren från Coalition Clean Baltic argumenterade mot kompensationsodlingarna.
Motparter
Som motpart till detta ställningstagande fanns bland andra Lars Hedman från Vattenfall AB och Glenn Douglas från Sportfiskarna som båda visade en annan bild av kompensationsodlingarna och risken för felvandrare.
Det som Lars Hedman påpekade var att man inte kunde jämföra förrymd norsk matlax med kompensationsutsatt lax. Detta eftersom den norska matlaxen kunde rymma när som helst under sin livscykel och det från havsbaserade kassodlingar som gjort att laxen inte är präglad på en speciell älv. Detta skiljer sig fundamentalt från kompensationsodlingarna, menade han. Detta eftersom man i kompensationsodlingarna försöker att efterlikna den naturliga utvandringsprocessen för laxsmolten. För det första så använder man vid kompensationsodlingarna älveget material, berättade han. D v s den laxstam som är ursprunglig för vattnet används. Sedan kläcks den och föds upp i älvvattnet, för att så småningom sättas ut i älven då den smoltifierat för att på så sätt kunna vandra ut i havet tillsammans med den vilda smolten.
Vidare berättade Lars Hedman att man inom kompensationsodlingarna ej bedrev något riktat avelsarbete, utan det skulle vara slumpen som skötte detta. Detta så att man ej skulle påverka laxstammen i någon riktning. I de norska matfiskodlingarna å sin sida bedrev man ett ytterst aktivt avelsarbete för att få bättre matfisk, något som gjorde att genvarianter försvann eller förstärktes i matfiskpopulationen. Härav kommer den stora risken för genetisk kontamination, menade han.
Som komplement till detta visade Glenn Douglas, från Sportfiskarna, på deras undersökningar. Från det material som Sportfiskarna samlat på sig kunde Douglas visa på att andelen felvandrare från kompensationsutsättningarna var ytterst lågt. I Åby älv var ingen lax som fångats på bild i fisktrappan felvandrad, i Kalix älv var en lax av 5000 laxar felvandrare och i Byske älv var fem av 400 spöfångade laxar felvandrare. (Man kan skilja ut de kompensationsodlade laxarna genom att de har bortklippt fettfena och i vildlaxälvarna skall dessa ej förekomma.)
Glenn Douglas från Sportfiskarna avfärdade argumenten om att andelen felvandrare bland de kompensationsutsatta laxarna var stor.
Så slutsatsen som både Sportfiskarna och Vattenfall AB drog var att den risk för felvandrad lax och den där på följande genetiska kontaminationen av vildlaxen var ytterst liten. Felvandrad, kompensationsodlad lax, torde ligga inom den naturliga marginal för felvandring som finns.
Not
Även Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg har i sitt yttrande över planen uppmärksammat att risken för felvandrare och genetisk kontamination torde vara låg och att det är viktigare att behålla kompensationsodlingarna för att rädda den spillra som finns av många laxstammar än att låta dem utrotas helt.
