Lite tillspetsat kan man säga att pengar ofta inte är problemet för att förverkliga bra projektidéer. Mycket fondpengar ”skvalpar omkring” bland institutioner, stiftelser och föreningar som bara väntar på att hitta en mottagare. Letandet efter en givare som motsvarar projektidén, att skriva ansökan och bifoga en framsynt verksamhetsplan är förvisso en utmaning, men kan belönas väl.
Framförhållning är en dygd vid ansökan. Vanligen behöver fondansökan vara givaren tillhanda nästan ett år innan eventuell utbetalning kan komma ifråga. Ovissheten med eventuell utdelningen bör garderas med flera ansökningar. En begränsad utdelning med bantad budget kan också bli ett startskott, som senare kan växa till sig.
Medfinansiering är en dörröppnare! Om till exempel ett restaureringsprojekt diskuteras med fastighetsägare som är ägare till en anläggning som hindrar eller omintetgör fria vandringsvägar (konnektiviteten), åligger det markägaren att åtgärda detta – oavsett anläggningens storlek. Ett faktum som inte alla fastighetsägare är medvetna om.
Den nationella prövningsplanen, med finansiering via Vattenkraftens miljöfond, är ett grovmaskigt nät som endast fångar en bråkdel av alla vattenanläggningar med dålig konnektivitet. Bara i SMHI: s dammregister finns cirka 5 300 dammar registrerade, men antalet uppskattas till drygt 12 000. För att inte prata om fellagda vägtrummor, vattendrag påverkade av flottningsepoken, avledande vattendiken … Med andra ord återstår mycket arbete för att återställa ett vattenlandskap som sargats av människans många omdanande verksamheter (av nytta då, men ofta till förfång idag).
Här finns pengar att söka
Nedan beskrivs kortfattat större anslag från myndigheter och ideella föreningar som är ämnade för vattenvårdande åtgärder. Av övriga bidragsgivare (länkar) visas här ett urval som särskilt bör uppmärksammas.
- Länsstyrelsen i Västra Götaland har gjort en förtjänstfull sammanställning av stöd och bidragsmöjligheter för att nå våra miljömål, den synopsen (Var finns pengarna?) hittar du här.
- Länsstyrelsernas gemensamma stiftelsedatabas är värd att traggla igenom. Det går att söka på län och kommuner. Fonder på hiskelig belopp varvas med försumbara utdelningar.
- Allmänna arvsfonden har fokus på barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. De har också samlat länkar till andra fonder, stiftelser och myndigheter, du hittar dem här.
- En klassiker! Lennart Friis bok; Alla dessa fonder och stiftelser 1985 (ISBN 91-85946-23-0), finns (kanske) att låna på bibliotek (börjar bli till åren). Annars kan den inhandlas på bokbörsen.
Havs- och vattenmiljöanslaget (anslag 1:11) är ett stort anslag som stöder bland annat länsstyrelsernas arbete med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård och åtgärdsprogram för hotade arter. Det övergripande syftet med havs- och vattenmiljöanslaget är ”insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer”. Länsstyrelserna prioriterar själva vilka åtgärder som ger bäst miljönytta för det egna länet. Stödet används också för medfinansiering av större EU-projekt, till exempel LIFE, samt finansiering av LOVA-projekt och lokala fiskeprojekt. Anslaget kan sökas av länsstyrelser, kommuner och ideella organisationer.
Lokala fiskevårdsprojekt, är ett bidrag som också finansieras av Havs- och vattenmiljöanslaget. Berättigad till bidraget är bildande eller ombildande av fiskevårdsområde, fisketillsyn, utsättning av fisk (förutsätter ål och lokala fiskarter), insatser för att bevara hotade fiskarter och stammar, biotopvård och annat stöd för biologisk mångfald. Bidraget kan sökas av kommuner och ideella organisationer.
Naturvårdsverket ansvarar men länsstyrelserna administrerar LONA, lokala naturvårdsobjekt. Nyckelord är naturvårdsnytta, lokala initiativ och lokal drivkraft, friluftsliv, samverkan och partnerskap, folkhälsa och tillgång till tätortsnära natur. Stöd har bland annat gått till restaurering av områden med bevarandevärda naturtyper och bestånd av arter, till information, folkbildning och annan kunskapsspridning.
Projekt genomförs i kommunal regi eller av lokal aktör som tecknat avtal med kommunen. Det är alltid kommunen som är ansvarig, från ansökan fram till slutrapportering. Kommunen och intresseorganisationer kan anmäla projekt.
LOVA, lokala vattenvårdsprojekt, är ett anslag som hör samman med Havs- och vattenmiljöanslaget. LOVA-bidrag har som huvudsyfte att minska mängd fosfor, kväve och miljögifter till egentliga Östersjön och Västerhavet vilket begränsar antal föreningar som kan ta del av bidraget.
2018 utökades målområdet för LOVA som bland annat öppnade för åtgärder som syftar till att nå en god ekologisk status. Bidraget kan sökas av kommuner och ideella organisationer.
Bygdemedel är en årlig ersättning som vattenkraftsbolagen är ålagda att betala enligt vattendom. En avgift som hänger samman med regleringen av de stora älvarna, lite nålpengar som kompensation för de skador regleringen förorsakat bygden. En del medel avsätts för oförutsedda regleringsskador, medan övriga medel kan användas för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden. Bygdemedel söks i första hand av föreningar och ideella organisationer i bygder där kraftbolagen har reglerverksamhet.
Finansiering kan också sökas hos ideella föreningar, där Naturskyddsföreningens miljöfond sticker ut som en stor givare. Men var på tårna – söktrycket till miljöfonden är stort.
Naturskyddsföreningens Miljöfond har växt till en betydelsefull finansiär som önskar minska vattenkraftens skadeverkningar eller för projekt som gynnar den biologiska mångfalden i strömmande vatten. Vanliga projekt är att undanröja vandringshinder i vattendragen (bygga omlöp) eller vidta åtgärder som syftar till att bevara eller underlätta för hotade och rödlistade arter.
Sportfiskarnas Fiskevårdsfond riktar sig till fiskevårdsprojekt eller projekt som genom forskning eller andra insatser bidrar till utveckling av sportfisket eller sportfiskets förutsättningar. Ett villkor för att komma i åtnjutande av fonden är att föreningen (i normalfallet) är ansluten till Sportfiskarna.
Abu Garcia Fiskevårdsfond har till syfte att värna och främja möjligheterna till sportfiske genom att exempelvis skapa fria vandringsvägar, restaurera vattendrag eller skydda och bevara fiskbestånd, eller bedriva fiskebiologisk forskning. Även seminarium, undersökningar, opinionsarbete och annat som ökar intresset för fiskevård och sportfisket är gångbara ansökningar. Enskilda personer, föreningar och fiskevårdsområden kan söka bidrag. Abu Garcia Fiskevårdsfond grundades och finansieras av Abu Garcia, men administreras av Sportfiskarna.
