Torskarna i Östersjön kommer att bli färre i ett framtida varmare och sötare hav, meddelar SLU:s institution för Akvatiska resurser i ett pressmeddelande. Dessutom kommer torsken att bli sämre på att tåla ett högt fisketryck. Det visar en ny studie, där beräkningar från sju olika ekologiska modeller pekar mot samma slutsats.
Forskarna har använt beräkningsmodeller av olika karaktär; från enkla ekologiska modeller av torsk till mer komplexa flerartsmodeller av näringsväven i centrala Östersjön.
När forskarna jämförde resultaten från de olika modellerna blev det tydligt vilken ekologisk process som ger stora skillnader i beräknade framtida torsknivåer och hur osäkra dessa är. I torskens fall är det knutet till vad och hur mycket den äter.
– Modeller som inte tar hänsyn till att torsken påverkas av vad den äter, ger både kraftigt fluktuerande torsknivåer och väldigt stora intervall av möjliga framtida nivåer på torsk. Det gäller till exempel för rena torskmodeller och vissa flerartsmodeller, säger Anna Gårdmark, forskare vid SLU och en av författarna till studien.
Studien pekar på att ökad kunskap om de ekologiska processerna kan göra beräkningar av mängden torsk väsentligt mer träffsäkra. Studien visar också att forskarna, trots osäkerheter och skillnader mellan modeller, kan identifiera vilka resultat som förenar dem. Det är en grundförutsättning för rådgivning angående framtida förvaltning av fiske efter torsk.
– Vi ser fördelarna med att använda många modeller för att ta fram slutsatser som är gemensamma för olika ekologiska processer och olika framtida klimat. Fokus kan då flyttas från vilken modell som förvaltningen bör använda, till vilka åtgärder som kan göras utifrån den samlade kunskapen, säger Anna Gårdmark.
