Fisketillsyn är en viktig del av fiskevården. Utan fisketillsyn kan regelverket på ett trovärdigt sätt inte upprätthållas med syfte att förvalta fiskpopulationen och fiskets bedrivande. Fisketillsynen kan bedrivas på två sätt; dels kan ägare eller förvaltare av fisket bevaka sina vatten och dels kan ägare, förvaltare, fiskevårdsområdesföreningar (fvof), samfällighet eller motsvarande ta hjälp av utbildade fisketillsynspersoner. Det är länsstyrelsen som förordnar fisketillsynspersoner, som då får status och befogenheter motsvarande en statlig tjänsteperson. Regler om fisketillsynspersoner och arbetet de utför regleras i Fiskeriverkets föreskrift (FIFS 1985:3).
Följande krävs för att bli fisketillsynsperson:
- att det finns en uppdragsgivare (fvof, samfällighet, fiskerättsägare etc).
- att personen är klanderfri och bedöms av länsstyrelsen som lämplig för uppgiften. Personens rättsliga status kontrollerar länsstyrelsen i belastningsregistret.
- att två referenspersoner intygar personens lämplighet.
- att vederbörande har aktuell utbildning i fisketillsyn.
En utbildning till fisketillsynsperson ska bland annat innehålla avsnitt om:
- lagstiftning kring fiske och brott.
- fisketillsynens utförande.
- fisketillsynspersonens allmänna åligganden.
- fisketillsynspersonens befogenheter.
Är föreningen intresserad av en tillsynskurs eller om ni vill ordna en egen tillsynskurs? Kontrollera här vilka utbildningar som är aktuella eller kontakta förbundet via e-post: kansli@fiskevardsforbundet.se.
Kontrollavgift
Den 1 januari 2011 ändrades lagen (1981:533) om fiskevårdsområden (LoFo) vilket gör det möjligt för fvof att utta en kontrollavgift av fiskare som i föreningens upplåtna vatten bryter mot fiskeregler eller stadgar. Kontrollavgifterna regleras i 31 – 38 §§ i LoFo.
Kontrollavgift eller polisanmälan?
Den som löst fiskekort, fiskerättsbevis eller på annat sätt har försäkrat sig om att fiska inom ett fiskevårdsområde kan ändå tilldömas en kontrollavgift om vederbörande bryter mot fiskereglerna (till exempel tagit upp fisk som understiger minimilängd eller tagit upp mer fisk än tillåtet). Fvof kan däremot inte utfärda kontrollavgift till den som inte har rätt att fiska i föreningens vatten. Ertappar föreningen någon som fiskar olovligt i föreningens vatten, till exempel att vederbörande inte löst fiskekort, fiskerättsbevis eller på annat sätt försäkrat sig om fiskerätten, så kan föreningen polisanmäla personen.
Kontrollavgiften har ersatt möjligheten att polisanmäla regelbrott om fiskare – med giltigt fiskekort eller motsvarande – agerar i strid med fvof regler. Bestämmelsen innebär också att fisketillsynspersoner inte längre har rätt att beslagta redskap av fiskare med giltigt fiskekort men som bryter mot fvof regler. Däremot kan fångst som tagits i strid med regelverket beslagtas av tillsynsperson, en fångst som då tillfaller fvof.
Figuren nedan beskriver överskådligt när föreningen ska (bör) polisanmäla respektive utfärda kontrollavgift.
Vem och när får kontrollavgift uttas?
Endast fisketillsynspersoner får utta kontrollavgift av den som bryter mot föreningens regler. Vissa förutsättningar gäller för kontrollavgift; avgiften får inte tas ut om det är uppenbart oskäligt. Exempel på ”uppenbar oskäligt” är om överträdelsen berott på:
- sjukdom som gjort att fiskaren inte förmått att på egen hand fullgöra sina skyldigheter och inte heller klarat av att ge någon annan i uppdrag att göra det.
- att fiskaren på grund av ålder eller bristande mognad inte kunnat tillgodogöra sig fiskereglerna.
- om reglerna om fisket är vilseledande eller missvisande.
Information om kontrollavgift
Som framgår av tredje punkten är det viktigt att fvof har tydliga regler för vad som gäller för fisket – en grundförutsättning för att kunna utfärda kontrollavgift. Ett sätt att säkerställa att reglerna har kommunicerats är att fiskaren måste kryssa i en ruta på fiskekortet att vederbörande tagit del av fiskereglerna (eller känt till möjligheten att se reglerna). Vid en eventuell tvist kan detta bevis vara avgörande. Säljare av digitala fiskekort (mer osäkert på äldre analoga fiskekort) har denna möjlighet på fiskekorten.
Rekommendationer om kontrollavgift
Maxbelopp som får uttas som kontrollavgift är 10 % av ett basbelopp (2020 är basbeloppet 47 300 kr). Att ta ut maxbeloppet vid varje överträdelse kan uppfattas som oskäligt, varför fvof bör ha olika belopp för olika förseelser. För de tillsynspersoner som ska beivra brott är också uppfattningen att en differentierad kontrollavgift gör tillsynen enklare och … kanske … mer acceptabel för ertappade fiskare.
Första steget är att föreningen tydliggör, dokumenterar och kommunicerar alla fiskeregler med bäring på kontrollavgift. Samla fiskereglerna i ett dokument med tydlig disposition, där regler för respektive fiskeslag hamnar på samma plats. Regelöversikten ger en uppfattning om vilken överträdelse som ska generera maxbeloppet (vilket inte nödvändigtvis behöver betyda det högsta belopp som lagen medger). Därefter bestämmer fvof i fallande skala kontrollavgifter för övriga brott mot fiskereglerna. Fiskestämman bör slutligen fastställa kontrollavgifterna.
Föreningen bör ha en allmän regel som tydliggör vilket eller vilka fiskemetoder som är tillåtna och uttryckligen skriva att alla övriga fiskemetoder är förbjudna. Detta kan undvika dispyter med illvilliga fiskare som hävdar att föreningens fiskeregler inte nämner att just deras fiskemetod är förbjuden.
Andra steget kan vara att bestämma två tre nivåer på kontrollavgiftens storlek vid upprepade förseelser. Vid mindre allvarliga regelbrott kanske det första gången räcker för fisketillsynsperson att upplysa fiskaren att hen bryter mot en fiskeregel. Om samma fiskare ertappas en andra gång, som då har vetskap om regelverket, kan kontrollavgiften vara ⅓-del eller hälften jämfört med överträdelsens maxbelopp. Först vid tredje (?) förseelsen av samme fiskare uttas maxbeloppet för överträdelsen. För fisketillsynspersoner kommer denna trappvisa höjning av kontrollavgiften att kännas mer rättrådigt. Upplägget kan även öka anmälningsvilligheten bland andra fiskare, om de känner till att en fiskare tidigare blivit varnad eller fått en låg kontrollavgift men fortsätter att begå samma typ av överträdelse.
Tredje steget handlar om hur beslut om kontrollavgift ska delges och inkasseras. Tillsynspersonen ska på plats registrera personuppgifter och, om föreningen har blankett för ändamålet, överlämna en betalningsuppmaning till fiskaren, alternativt att föreningen skickar ut en betalningsavi. Om kontrollavgiften inte inkommit i tid ska föreningen skicka ut en påminnelse om betalningsansvar till vederbörande och uppge när avgiften senast ska vara betald. Uteblir betalningen efter påminnelsen får föreningen använda Inkassolagen (1974:182) som ”verktyg” för att inkassera avgiften.
Om den betalningsansvarige bestrider betalningsuppmaningen ska föreningen inte vidta åtgärder med inkassoförfarande, utan istället vända sig till tingsrätten i den ort där överträdelsen ägde rum. Som giltigt bestridande räknas inte att betalningsansvarige saknar pengar eller att man har varit bortrest. Ett bestridande måste innehålla en saklig invändning, till exempel att föreningen har överträtt de lagliga befogenheterna att utkräva kontrollavgift för denna aktuella överträdelsen.
Är föreningen intresserade av att anordna en kurs om kontrollavgifter? Kontakta i så fall förbundet via e-post: kansli@fiskevardsforbundet.se
