Provfiske är en fiskevårdande åtgärd som används för att få en uppfattning om fiskbestånden i vattnet. Ett provfiske bör ligga till grund för föreningens fiskeregler, minimimått och annat fiske- och biotopvårdande arbete. Ett provfiske kan utföras kvalitativt, för att se vilka fiskarter som finns i ett vatten, och kvantitativt, för att se hur mycket fisk ett vatten innehåller. Provfiske i sjöar och tjärnar utförs vanligen med nätprovfiske. Provfiske i vattendrag utförs genom elprovfiske (bedövning av fisk med elström).
Utöver nämnda provfiskemetoder finns riktade typer av provfiske, till exempel efter kräftor och nejonögon (nättingar) som utförs med kräftmjärdar respektive med en speciell mjärdtyp (nejonögon är svåra att fånga med elprovfiske). Det finns även särskilda elfiskebåtar som används i sjöar och vattendrag.
Tillstånd
Provfisken efter alla vertebrater (ryggradsdjur) kräver djurförsöksetiskt tillstånd. För vissa provfisken, såsom elprovfiske, behövs även tillstånd från länsstyrelsen. De flesta länsstyrelser har krav på att man ska ha genomgått en särskild utbildning i elprovfiske. Förbundet kan hjälpa er med dessa frågor.
Nätprovfiske
Nätprovfiske utförs med så kallade Nordiska översiktsnät som är 35 meter långa och 1,8 meter djupa. För att näten ska kunna ge ett representativt fångsurval varierar maskstorleken i näten. Vid ett kvalitativt provfiske läggs näten ut i syfte att fånga så många olika fiskarter som möjligt. Vid ett kvantitativt provfiske läggs näten representativt fördelade över hela sjön, vilket ger en uppfattning om sjöns totala fiskbestånd.
Elprovfiske
Ett elprovfiske kan antingen göras kvalitativt eller kvantitativt. Vid ett kvalitativt elprovfiske undersöks de delar i vattendraget där man kan förvänta att flest fiskarter fångas, medan ett kvantitativt elprovfiske inriktas på att ”fiskar av” en sträcka på all fisk. Resultat från den senare metoden används för att beräkna vattendragets samtliga beståndsstorlekar.
Kräftprovfiske
Även ett kräftprovfiske kan ske kvalitativt eller kvantitativt. Ett kvalitativt kräftprovfiske är bra om syftet är att ta reda på om ett vatten hyser kräftor och samtidigt undersöka vilken kräftart, flodkräfta eller signalkräfta, som förekommer. Ett kvantitativt kräftprovfiske används för att uppskatta kräftnumerären. I det senare fallet läggs kräftmjärdar ut på olika djup i vattnet.
Läs mer
- Provfiske i sjöar (SLU)
- Provfiske i vattendrag (SLU)
- Provfiske vid kusten (KUL)
- Nationellt register över sjöprovfisken (NORS)
- Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS)
- Samlad databas för SERS, NORS & KUL
- Miljöövervakningsdata – fisk (SLU)
- Elfiskemetoder (vadning), (HaV)
- Information om djurförsöksetiska tillstånd (SJB)
- Värmlandsfiske, kräftprovfiske (lst i Värmland)
- Nationella kräftdatabasen (SLU)
Åldersbestämning
Åldersbestämning av fisk kan vara intressant ur fiskevårdssynpunkt då detta bland annat säger mycket om åldersklasser av fisk, reproduktionen, fiskens tillväxttakt, hur olika fiskemetoder påverkar fiskesamhället. Och så kan det bara vara roligt att veta hur gammal fisken var som man fångade …
Åldersbestämningen görs på olika sätt beroende på vilken fiskart som ska åldersbestämmas. Bland vissa fiskar, till exempel sik, siklöja och karp kan man räkna årsringarna i fjällen. På abborrar kan man räkna årsringarna på gällockscbenet och hos gädda och mört använder man skuldergördelns spadliknande del. Man kan även använda hörselstenarna (otoliterna) som sitter i fiskens huvud för åldersbestämning.
Beroende av fiskart kan åldersbestämning ibland vara svår då tillgång till mikroskop eller annan teknisk utrustning krävs. I sådana fall kan flera företag vara behjälpliga (sök på Internet). I Sveriges görs åldersbestämningar bland annat av Ålderslaboratorium på Sötvattenlaboratoriumet.
