Från och med den 1 april 2012 försvinner länsstyrelsernas möjligheter att utfärda föreskrifter i syfte att hindra spridning av kräftpest. Regeringskansliet hävdar att det var en blunder som låg bakom att länsstyrelserna fick så pass stora föreskriftsmöjligheter som de fick och drar nu tillbaka möjligheten. Samtidigt är länsstyrelsen i Gävleborg kritisk till att möjligheten försvinner.
Den 1 april försvinner länsstyrelsernas möjligheter att utfärda länsföreskrifter i syfte att värna flodkräftan i länen. Den skrivelse som nu råder i förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen säger att: ”Länsstyrelsen får, för att hindra spridningen av kräftpest, meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om att ett visst område ska anses kräftpestsmittat eller utgöra skyddsområde för flodkräfta”. Denna formulering kommer att kortas till: ”För att hindra spridningen av kräftpest får länsstyrelsen besluta att ett visst område skall anses kräftpestsmittat eller vara skyddsområde för flodkräfta”, och med detta försvinner så länsstyrelsernas föreskriftsrätt i frågan.
Marika Pock, som är jurist på landsbygdsdepartementet berättar att ändringarna som nu görs är en ändring tillbaka till de föreskrifter som rådde fram till 2011. Dessa ändrades då Havs- och vattenmyndigheten skulle ta över efter Fiskeriverket som lades ned den sista juni 2011.
‑ Det var många förordningsändringar som skulle göras på en gång och just denna ändring fördes in i ett sent skede, berättar Marika när hon förklarar varför det inte blev som det var tänkt.
‑ Syftet var att skriva in länsstyrelsernas möjlighet att skydda vissa områden mot kräftpest genom föreskrifter, men skrivningen i förordningen har misstolkats av vissa länsstyrelser och man har varit på gång att skapa mer generella föreskrifter än vad Regeringen avsåg från början med förordningen och som ej gäller specifika områden, säger hon.
Marika hänvisar till det arbete som Länsstyrelsen i Gävleborgs län påbörjat med att anta föreskrifter rörande hur utplantering av fisk får ske och som syftar till att minska risken för spridning av kräftpest.
Länsfiskekonsulenten Kalle Gullberg på Länsstyrelsen i Gävleborg är kritisk till att man nu ändrar tillbaka till den gamla ordalydelsen i förordningen.
‑ Jag var positiv då man ändrade förra året och trodde då att man från Regeringens insett att det kunde behövas olika föreskrifter i olika delar av landet för att värna flodkräftan, säger han. I Norrland, t ex, kan man behöva vara mer restriktiv än i övriga Sverige och ha t ex flodkräfta i sump som varningssystem i fiskodlingar och vid leverans av fisk byta till ”smittfritt vatten” vid utplanteringar av fisk för att skydda flodkräftan, förklarar han vidare.
Länsstyrelsen i Gävleborg har redan tagit fram ett förslag till föreskrifter rörande bland annat utplantering av fisk och som var avsedda att skydda flodkräftan, men det är nu tveksamt om de kommer att antas av länsstyrelsen.
‑ Vi bör självklart ta hänsyn till de centrala myndigheternas åsikter, säger Kalle Gullberg, och hänvisar till att länsstyrelserna skickat remiss till centrala myndigheter, och kommer att beakta vad de har svarat i sina yttranden. De berörda myndigheterna som Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket vill att denna typ av begränsningar för skydd av flodkräftan skall tas på central nivå och det kommer vi att beakta, menar han.
‑ Men det kommer nu att ställa stora krav på de centrala verken, såsom Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, så att de tar tag i den här frågan. Det har hänt väldigt lite kring smittskyddet och skyddet av flodkräftan under de senaste tre åren trots påstötningar från berörda och trots att flodkräftan är akut hotad, säger Kalle Gullberg. De centrala myndigheterna tar på sig ett mycket tungt ansvar, så vi får hoppas att det händer desto mer nu och att man tar den ökade risken för smittspridning och skyddet av flodkräftan på allvar, avslutar han.
