Forskare vid Uppsala universitet har visat att kraftverksbolagen skulle kunna bidra till att återskapa de ursprungliga fisksamhällena i regleringsmagasinen genom att tillsätta näringsämnen i dessa. Idag påverkar kraftverksregleringarna rödingsstammarnas tillväxt och populationstätheter negativt, något som man skulle kunna komma till rätta med genom tillförsel av näringsämnen, menar uppsalaforskarna.
I ett pressmeddelande från Uppsala universitet skriver man att ekosystemet i en utbyggd älvs regleringsmagasin skadas kraftigt och återhämtar sig inte. Tillväxten hos röding minskar till exempel drastiskt. Det visar ett omfattande forskningsprojekt vid Uppsala universitet där rödingen utveckling från 1930-talet och framåt studerats. Men kraftbolagen skulle kunna återskapa naturliga fiskebestånd.
Det är ett tioårigt forskningsprojekt som publicerats i Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. Artikeln beskriver vad som händer med rödingbeståndet efter att en älv regleras. Uppsalaforskarna har själva provfiskat och samlat data under åren, men använder också insamlade fiskfjäll från provfisken som gjorts från 1930-talet och framåt. Resultaten är tydliga och oroväckande. Ett fåtal decennier efter utbyggnaden väger en femårig röding bara en knapp fjärdedel av vad en lika gammal röding gjorde före ingreppet.
– Det är en drastisk försämring av tillväxten på grund av att vattnet blir allt mer näringsfattigt, säger professor Göran Milbrink, som tillsammans med docent Tobias Vrede på SLU och Emil Rydin, Uppsala universitet, är huvudansvariga för projektet.
Även populationstätheten avtar, visar de senaste tio årens data. Jämförelser med tidigare år kan inte göras fullt ut eftersom provfiskemetoden förändrats genom åren. Enligt forskarna kommer fiskpopulationen inte att hämta sig, eftersom stränderna eroderat och omgivande mark urlakats på näring. Försök med isättning av fisk har i allmänhet inte lyckats, det finns helt enkelt inte tillräckligt med föda.
Men en flerårig studie med försiktig tillsats av näring i den reglerade sjön Stormjölkvattnet (stor,1500 ha) visar mycket positiva resultat. Metoden är kontroversiell, eftersom det fanns farhågor om övergödning av klara fjällvatten och näringsläckage till Östersjön. Men inget av detta har skett, effekten på näringshalterna i vattnet blir försumbar eftersom tillsatsen är liten och utspädningseffekten stor. Och rödingen har redan efter några år uppnått normalvikt.
– Detta är ett sätt att återställa fiskepopulationerna, något man borde kunna kräva av kraftbolagen som kompensation för de kraftigt skadade ekosystem som regleringen medfört. Att använda skadade vatten för hållbar fiskproduktion är dessutom en åtgärd som kan leda till landsbygdsutveckling, säger Tobias Vrede.
Studien har finansierats av bland andra Elforsk AB, Naturvårdsverket och Jämtkraft AB.