Under tisdagen anordnade förbundet tillsammans med Ludvika kommun den traditionsenliga Nobellunchen som i år gick av stapeln i Ludvika. Tillställningen var välbesökt och drog många fiskevårdsområdesföreningar och andra intressenter kring fiskevård.
Årets tema var fiskevård och flera av Sveriges främsta experter på fiskevård höll föredrag om flera olika arter.
Vid Nobellunchen delades även förbundets vandringspris Bronsfisken ut till Väsmans och Rämshyttans fiskevårdsområdesföreningar för deras arbete med fiske och fiskevård.
Nobellunchen år 2013 var ett samarrangemang mellan Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg och Ludvika kommun och hölls i Ludvika Folketshus. Dagen inleddes med att Sören Finnström från kommunen hälsade välkommen och berättade om kommunen.
Gös
Vid årets Nobellunch var fyra av Sveriges främsta experter på fiskevård inom sina områden inbjudna att föreläsa om fiskevård av dessa arter. Lars Ljunggren som delvis är konsult och delvis arbetar för Sportfiskarna och med en bakgrund som forskare på Fiskeriverket föreläste om gös och gädda.
– Vi har i Storsjön upphört med utsättningar av gös eftersom de ofta inte ger samma resultat som andra fiskevårdsåtgärder, berättade Lars Ljunggren.
Istället har man i Storsjöns fvof valt att arbeta med andra fiskevårdsåtgärder och effektivare fiskeregler. Man har satt upp som mål att minst 15 % av fångad gös ska vara stor fisk över 70 cm och för att nå dit har man bland annat infört regler om fönsteruttag så enbart fisk mellan 45 och 65 cm får tas upp och enbart tre fiskar får tas upp per person och dag. Man har även successivt minskat nätfisket, infört fredningsområden och satsat på fisketillsynen. Vid sidan av detta har man byggt risvålar/risvasar för att gynna gösleken och för att kunna utvärdera hur fisket går så har man anlitat ett antal journalförare som dokumenterar sina fisken och lämnar in dessa till föreningen.
Även gäddfisket har man reglerat i Storsjöns fvof så att man maximalt får fånga tre gäddor per fiskande och dag och ingen av gäddorna som tas upp får vara större än 75 cm.
Karp
Efter Lars Ljunggren tog Henrik Ragnarsson-Stabo, som idag arbetar för WRS som konsult , över. Henrik, som även han har en bakgrund som forskare på Fiskeriverket, är även ordförande för Svenska karpklubben och han berättade om karpen, fisket och fiskevården kring denna fisk.
– Karpen är en gäckande fisk som det kan ta lång tid innan man fångar och den är inte minst populär som sportfisk på kontinenten. Det finns således en stor potential för att utveckla karpfisket i svensk orörd natur och Svenska karpklubben kan bidra med råd och även lämna bidrag upp till 50 % av kostnaderna för utsättning av karp, berättade Henrik Ragnarsson-Stabo.
Hans fördrag var i huvudsak inriktat på vilka vatten som karpen passade i och vilken påverkan den har på de vatten den planteras ut i.
– För att bökandet, som är en av de vanligaste argumenten mot karpen, ska ha någon betydelse måste vi upp i oerhörda tätheter, berättade Henrik.
Henrik tryckte även på hur viktigt det var att de karpar som sattes ut var veterinärkontrollerade och godkända av länsstyrelserna för utsättning.
– Att plantera ut importerade matkarpar eller prydnadskarpar som växt ur trädgårdsdammen kan medföra att sjukdomar sprids som i värsta fall slår ut all fisk i vattnet!
Abborre
Jonny Ståhl, entreprenör från Östergötland som på uppdrag av Boxholms skogar har genomfört utfiskningsexperiment i en sjö, berättade om sina resultat som han exemplifierade med morötter.
– Alla som odlat morötter vet hur viktigt det är med gallring för att man ska få stora morötter. Samma sak gäller vid förvaltning av fisk. Genom att gallra och bedriva fiske så bli vattnen att ge högra avkastning och fisken blir större, menade Jonny Ståhl.
Öring
Från SLU Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg kom Johan Törnblom som är forskarassistent och berättade om hur man bedrivit öringfiskevård i Hedströmmen i Skinnskatteberg.
– Vi fick en möjlighet att bedriva fiskevård i torrfåran som går bredvid Skogsmästarskolan och för att komma igång med detta fick vi hjälp av dåvarande länsfiskekonsulenten Sven-Erik Åkerman, sade Johan Törnblom.
– Genom de åtgärderna vi vidtagit, i huvudsak tillförande av död ved och lekgrus har vi lyckats bra med att få fart på öringen, berättade Johan. På bara tre somrar har man ökat mängden öring från 262 stycken fångade 2011 till 861 stycken i år!
Bronsfisken
Vid lunchen delades traditionsenligt förbundets vandringspris Bronfisken ut och i år fick Väsmans och Rämshyttans fiskevårdsområdesföreningar dela på priset. Väsmans fvof fick priset för sitt arbete med att popularisera fiske och fiskevård, inte minst för att ha varit drivande vid den så kallade Väsmans dag där allmänheten får lära sig om bland annat fiske och vatten.
Rämshyttans fvof tilldelades priset för sitt arbete med utökning av fiskevårdsområdet, upprättande av fiskevårdsplaner efter eget mönster och i övrigt aktivt fiskevårdsarbete.
– Jag är rörd över att vi fått denna utmärkelse och det visar på hur viktigt det är att långsiktigt planera fiskevårdsarbetet, sade Bengt Benjaminsson som är ordförande i Rämshyttans fvof.
