Rämshyttans fvof mellan Borlänge och Ludvika har utökat sitt fiskevårdsområde med två nya sjöar. Utökningen är en del i ett större fiskevårdsprojekt som syftar till att återetablera självreproducerande bestånd av öring i sjösystemet och dessutom skapa ett bra och högkvalitativt fiske på stor fisk.
Rämshyttans fiskevårdsområde ligger till största delen i Borlänge och Ludvika och en mindre del ligger i Säters kommun. Efter utökningen av området så sträcker sig det nu även in i Smedjebackens kommun.
‑ Fiskevårdsområdet ligger så till att det är många kommuner som möts på en liten yta just här, berättar Sten Bohlin som är ordförande i fiskevårdsområdet. När man åker på riksvägen mellan Borlänge och Ludvika och passerar kaffestugan vid Långsjön är man i Säter och ett stenkast bort ligger Smedjebacken.
Det är vid denna kaffestuga som sjön Långsjön, som nu blivit införrättad i fiskevårdsområdet, ligger, och nedströms den ligger Tunsan.
Sten Bohlin menar att det är ett idealiskt läge för fiske och fiskevård. Fiskevårdsområdesföreningen vill därför försöka återetablera självreproducerande öring i ån som rinner ned i Långsjön alldeles bredvid kaffestugan.
‑ Fiskevårdsområdet slutade tidigare där ån rann in i Långsjön, och då var det meningslöst för oss att bedriva fiskevård här. Detta eftersom eventuella öringar i ån skulle vandra ut ur fiskevårdsområdet när de blev stora nog att kunna fiskas på, säger Sten.
Med införrättningen av sjöarna i fiskevårdsområdet öppnas helt nya möjligheter för föreningen.
‑ Nu ska vi försöka återetablera självreproducerande öring i sjösystemet. För att självreproducering ska vara möjligt är det några vandringshinder för fisken som vi måste göra något åt, framförallt är det riksvägen som är ett problem, förklarar Sten. Men frågan ska diskuteras med Trafikverket. Ett annat hinder är utloppsdammen i Sången, sjön som ån kommer ifrån, men där ska Borlänge Energi bygga en fiskväg har man sagt.
Arbetet har tagit flera år
Arbetet med att förrätta in sjöarna i fiskevårdsområdet har tagit flera år. Först kom iden upp på en stämma att man borde kunna göra något av Krischerboån eftersom det saknas fiske i strömmande vatten i närheten. Men för att detta skulle vara vettigt så krävdes det att de nedströms liggande sjöarna också skulle ingå i fiskevårdsområdet. Detta så att eventuell fisk som valde att vandra nedströms skulle bli kvar i fiskevårdsområdet.
– Vi började att titta på vad som skulle krävas för ett införrättande berättar Sten, och vi hoppades på att samtliga fiskerättsägare i sjöarna skulle se det som en bra idé. För då skulle det räcka med intyg från dessa för att länsstyrelsen skulle kunna besluta om ett införlivande av vattnen i fiskevårdsområdet.
Men det fanns inte konsensus bland fiskerättsägarna i frågan och man pratade då med Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg som gav råd och tips om hur man skulle hantera frågan.
– Vi fick tips av fiskevattenägarförbundet i länet, eftersom det saknades enhällighet bland fiskerättsägarna, om att be Säters kommun ställa sig bakom en begäran till länsstyrelsen att vattnen skulle införlivas i fiskevårdsområdet, och det gjorde de. Så Länsstyrelsen i Dalarna utsåg en förrättningsman som höll i arbetet och förra sommaren hölls förrättningsmötet, berättar Sten.
Vid förrättningsmötet som ägde rum så kom det in en protestlista mot projektet, men det visade sig i slutänden att det bara var två fiskerättsägare som skrivit under den. De övriga på listan var andra som saknade fiskerätt, men som nu, tack vare införrättningen, får möjlighet att köpa fiskekort och på så sätt kunna fiska lagligt.
‑ De sade att de ville ha fritt fiske så som det alltid hade varit, men det har aldrig varit fritt fiske, förklarar Sten. Fisket har tillhört skifteslagen och hemmanen kring sjöarna, precis som i alla andra vatten i Sverige, och när vi förklarade det och att de nu inte bara skulle få mer fisk i sjön utan även kunna få fiska lagligt i hela sjöarna så föll den mesta motviljan. Dock ligger förvaltningen av kräftfisket fortfarande kvar på skifteslagen i dessa vatten.
Anledningen till att kräftfisket inte blev införrättat i fiskevårdsomrdået var att de två stora skogsbolagen som äger fiske vid sjön inte ville att detta skulle ingå i området. Detta då de hoppas på att själva kunna utveckla detat fiske eller ha det kvar för sina anställda.
Förrättningsmannen avgav efter mötet ett yttrande till länsstyrelsen om att fisket, med undantag av kräftfisket, i området skulle ingå i fiskevårdsområdet. Länsstyrelsen beslutade sedan i vintras om införrättandet och efter överklagandetiden var det hela klart.
– Det är skönt att ha fått sätta punkt för den här fasen av arbetet, säger Sten och ser lättad ut. Det hade kunnat bli en ren förlustaffär om vattnen inte hade blivit införrättade i området. Detta eftersom föreningen själva har stått för kostnaderna, men nu kommer vi att söka bidrag från Havs- och vattenmyndigheten för en del av kostnaderna.
Fiskeregler och framtidsplaner
Rämshyttans fvof har nu tillsammans med berörda fiskerättsägare utarbetat fiskeregler för sjöarna och syftet med dem är att få till ett riktigt bra fiske som går i samklang med en god naturvård.
‑ Reglerna är viktiga för att vi skall få ett hållbart fiske. Det är grunden i allt fiskevårdsarbete och utan fungerande regler så kommer fisken att försvinna från vattnen. Detta kan vi se i många överexploaterade vatten redan idag, berättar Sten.
Bland de regler som föreningen infört är t.ex. ett minimimått om 50 cm på öring och att enbart öring där fettfenan är avklippt skall få fångas.
– Om vi planterar ut fettfeneklippt öring och låter de som vill fiska i sjöarna ta upp denna, så kan de öringar som är naturligt reproducerade få leva i fred för att fortplanta sig på nytt och på så sätt kan vi bygga upp ett vilt bestånd, förklarar Sten.
Men det är nu det egentliga arbetet tar vid för fiskevårdsområdesföreningen. Man hoppas framförallt på att lyckas med naturligt reproducerande öring, något som ska åstadkommas genom att man sätter ut ögonpunktad öringrom i ån, men innan dess krävs det en del förarbeten.
‑ Det är nu det roliga, men svåra, arbetet tar vid, säger Sten. Vi har planer på att plantera ut fisk och rom i vattnen och vi ska ta kontakt med berörda fastighetsägare för att diskutera de fiskevårdsåtgärder vi hoppas kunna vidta, fortsätter han. Vårt mål i förlängningen är att öppna upp alla vandringsvägar för fisk i hela fiskevårdsområdet, säger Sten.
Fiskevårdsplan
Eventuella bidrag som föreningen får för införrättningen kommer att gå till fiskevårdande åtgärder i området. Man har även sökt fiskevårdsanslag från länsstyrelsen för att kunna göra en fiskevårdsplan för området.
– Vi tänkte att det kanske fanns någon student från högskola eller universitet som skulle vara intresserad av att göra en fiskevårdsplan som examensarbete, berättar Sten, men vi har ännu ej fått svar om fiskevårdsmedlen från länsstyrelsen.
Syftet med att ta in någon utomstående för att göra fiskevårdsplanen är att det skall få komma in nya fräscha idéer om förvaltningen av området. Annars finns det många kompetenta personer som är engagerade kring föreningen och det finns även fiskerättsägare som har stort intresse kring fiskevårdsfrågor och som arbetat med detta. De har gett en del idéer kring vad som bör göras.
– Nu återstår att se hur lång tid det tar innan vi har en stark och självreproducerande öringstam i fiskevårdsomrdået, avslutar Sten.
Läs mer
Rämshyttans fvof:s hemsida..>>
