I viktiga styrdokument för Sverige har staden och stadsbor en priviligierad position i förhållande till landsbygden och landsbygdsbor. Det visar, enligt ett pressmeddelande från Jordbruksverket, en ny studie från Umeå universitet som Jordbruksverket har beställt.
I en studie av regeringens nationella innovationsstrategi, Boverkets vision för Sverige 2025 och regeringens landsbygdsstrategi, har forskare Malin Rönnblom vid Umeå universitet granskat hur land och stad framställs. Utgångspunkten har varit att studera relationen mellan stad och land i termer av makt. Resultatet visar att staden och stadsborna ofta står som vinnare.
En sned maktrelation får konsekvenser
Studien visar att landsbygden i flera fall betraktas som problematisk, som särskild och bristfällig. Den blir en symbol för problem medan staden per automatik blir en symbol för potential, möjligheter, modernitet, framgång och utveckling. Landsbygden och dess invånare behöver förbättra allt från utvecklingskraft till flexibilitet. Stadens problem som trängsel och bristande infrastruktur nämns sällan, och det finns inga motsvarande förväntningar på att stadsborna själva ska lösa problemen.
– Rapporten blir ett viktigt kunskapsunderlag för oss, men även för andra myndigheter och aktörer som arbetar med samhällsutveckling, säger Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket. Maktordningen får konsekvenser för samhällets utveckling, eftersom synen på stadens särställning påverkar faktiska prioriteringar. En ökad medvetenhet gör det möjligt för oss att utmana snarare än förstärka de normer som råder.
Stadsnormen råder i hela landet
Stadsnormen är inte bara en nationell företeelse. Aline Kärrbäck skrev sin C-uppsats i samhällsplanering i samarbete med Jordbruksverket under våren 2014. I sin rapport studerade hon sex regionala utvecklingsplaner.
– Slutsatsen av mina analyser är att även de regionala utvecklingsplanerna ger uttryck för en maktordning där staden överordnas landsbygden, säger Aline. Tilltron till stadens förmåga att ensamt föra hela regionen framåt är tydlig i planerna. Att städernas tillväxt i flera fall har skett på landsbygdens bekostnad diskuteras däremot inte. Urbaniseringen framstår i grunden som en positiv process som bygger på naturliga och självklara mönster och detta ifrågasätts eller kritiseras inte. Allt är helt enkelt större och därför bättre i städerna, och staden utgör norm för oss alla.
Ger vägledning för arbete med styrdokument
Jordbruksverket har låtit genomföra studien som ett led i att sprida kunskap kring olika frågor som påverkar landsbygden och människors vilja att bo, leva och arbeta där. Den ger också en vägledning till hur man kan vara mer normkritisk när man tar fram styrdokument i framtiden.
– I min analys sätter jag ljuset på det som inte sägs utan framställs som självklart. Kunskapen liknar den i studier av subtila maktrelationer mellan kvinnor och män. Jag hoppas att det här idédokumentet kan uppmuntra till ett mer kritiskt tänkande kring hur vi i framtiden framställer stad och land, säger forskare Malin Rönnblom.
Läs mer
Studien Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy
