Vattenkraft och minskat bete hot mot 270 arter

Stränder är speciella livsmiljöer och drygt 270 arter på den svenska rödlistan är knutna till sötvattensstränder. De främsta hoten mot dessa krävande arter utgörs av vattenreglering och igenväxning. Naturligare variationer i vattenstånd och utökad hävd är angelägna naturvårdsåtgärder. Det hävdar SLU i ett pressmeddelande om en ny rapport som kommit från ArtDatabanken.

I en ny rapport vill ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) uppmärksamma den biologiska mångfalden på sötvattensstränder. För drygt 270 arter på den svenska rödlistan för hotade arter utgör den viktigaste livsmiljön. Men strändernas höga naturvärden blir ofta förbisedda eller bortglömda i naturvårdsplaneringen eftersom de utgör en gränszon som faller mellan stolarna för sektorsansvar i land- respektive vattenmiljöer.

– Ofta fokuseras naturvårdsåtgärderna på vattenmiljön, men det är större sannolikhet att finna hotade arter på stranden än i själva vattnet, säger Ulf Bjelke, sötvattensexpert vid ArtDatabanken.

Arterna som lever på stränderna är anpassade till och gynnade av naturliga störningar. Exempel på sådana störningar är periodvis vattendränkning under våren och upptorkning på sensommaren, samt även traditionell hävd som bete och slåtter.

– Inom naturvården har vattenkraftens negativa inverkan på fiskens möjligheter att vandra varit i fokus. Vi vill med den här rapporten lyfta ytterligare en konsekvens, nämligen att strändernas unika biologiska mångfald påverkas negativt av onaturliga flöden och vattenstånd i reglerade vattendrag och sjöar, säger Sebastian Sundberg vid ArtDatabanken. En viktig naturvårdsinsats är att tillåta mer naturliga flöden och generellt större fluktuationer.

Under 2000-talet har regleringen ökat för att minska risken för översvämningar till följd av klimatförändringar. Exempelvis har man i Vänern minskat vattenståndets amplitud för att ha marginaler vid mycket stor nederbörd, vilket har lett till en snabb igenväxning av sjöns stränder. Sådana klimatrelaterade åtgärder försämrar överlevnadsmöjligheterna ytterligare för arter som redan är hotade. Ett ökat strandnära boende riskerar också att leda till ökade krav på vattenreglering för översvämningsskydd.

Rapporten från ArtDatabanken sammanfattar befintlig kunskap om strandlevande arter och deras livsmiljökrav, redovisar de främsta hotfaktorerna, och ger exempel på lyckade naturvårdsåtgärder. Förhoppningen är att den ska ge underlag till mark- och vattenägare, kraftbolag, politiker och myndigheter för att bättre uppmärksamma och skydda dessa viktiga naturmiljöer.

Tidigare inlägg

Förbundet har yttrat sig över HaV:s förslag till föreskrifter om fisketillsynsmän

Förbundet är i huvudsak positiva till Havs- och vattenmyndighetens förslag till nya föreskrifter om fisketillsynsmän. Vi har dock föreslagit några smärre justeringar, framförallt vad gäller det föreslagna nya tjänstekortet som ska ersätta nuvarande plåtbrickor. Vårt förslag grundar sig i att tjänstekortet får två sidor så att inte personuppgifterna syns utåt. Vi har även några andra

Läs mer »

Bli medlem i Sveriges offensivaste fiskevattenägarorganisation

Ni vet väl att ni som medlem omfattas av våra försäkringar? Fiskevårdsområdes-föreningarna kan betraktas som arbetsgivare och därmed följer arbetsgivaransvaret, vilket styrelsen har, för föreningens funktionärer och fisketillsynsmän. Som medlem i Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg blir dessa försäkrade om olyckan skulle vara framme. Dessutom får föreningen rättsskydds- och ansvarsförsäkring.

Läs mer »

Förbundet har yttrat sig över Jorbruksverkets förslag till nya föreskrifter om djurförsök

Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg har yttrat sig över Jordbruksverkets förslag till revision av sina föreskrifter om djurförsök. Förbundets ståndpunkt som fördes fram är att det måste införas ett permanent undantag för provfisken som gör att det inte behövs djurförsöksetiskt tillstånd och tillstånd att hantera försöksdjur för att bedriva provfisken. Detta gäller även om provfisket görs med vanliga

Läs mer »