Skogslevande insekter och spindlar blir färre och fåglar tar skada längs reglerade älvar meddelar Umeå universitet i ett pressmeddelande. Tre olika studier av ekologer vid Umeå universitet visar att älvreglering har en negativ effekt även på landlevande djur.
Det är sedan tidigare känt att reglering påverkar laxvandring, vattenlevande insekter och strandzonens växtlighet, men effekter på landlevande djur har varit dåligt kända.
När fritt forsande älvar byggs ut med dammar och vattenmagasin sker en dramatisk minskning av antalet vattenlevande insekter som under vår och sommar kläcks, flyger upp på land och blir föda för landdjur.
– Våra studier visar att antalet flygande insekter är lägre längs reglerade älvar jämfört med längs oreglerade älvar. Detta leder till att mängden skogslevande insekter och spindlar längs reglerade älvar minskar eftersom tillgången på föda blir mindre då de till stor del livnär sig på de vattenlevande insekter som flyger upp på land, säger ekologen Micael Jonsson, huvudförfattare till två av artiklarna.
Tillsammans med en grupp forskare har han jämfört det insektsätande djurlivet längs likvärdiga älvsträckor vid fyra reglerade och fyra fritt strömmande stora älvar i norra Sverige samt finska Kemi älv. Längs älvarna gjordes inventeringar av flygande och marklevande insekter samt spindlar. De flygande insekterna fångades med hjälp av en håv monterad på biltak och de landlevande insekterna och spindlarna genom fallfällor.
Forskargruppen visar att även fåglar tar skada av älvreglering. Förutom en standardiserad fågelinventering sattes holkar upp för att undersöka häckningsframgång hos insektsätande fåglar. Studieobjektet, den svartvita flugsnapparen, är relativt vanlig och enkel att få att häcka i holk.
Resultaten visade att längs reglerade älvar går vuxna fåglar ner mer i vikt efter att deras ägg kläckts och färre ungar överlever eftersom deras föda – insekterna – minskat. Vid en av de reglerade älvarna var överlevnaden av ungar till och med lägre än vad som krävs för att arten ska bestå.
Det finns även tecken på att hela fågelsamhällen påverkas av älvregleringen. Vattenlevande insekter kläcker och flyger upp på land innan de landlevande insekterna kommer igång. Därför är de akvatiska insekterna viktig föda för fåglar i början av säsongen och man kan se att fåglarna normalt sett förflyttar sig från vattennära områden till torrare områden senare på säsongen.
– Vi såg att sådana säsongsmässiga förflyttningar av hela fågelsamhällen skilde sig mellan reglerade och oreglerade älvar, säger Micael Jonsson.
Att effekterna fortfarande är mätbara ett halvt sekel efter att man började bygga vattenkraftverk och reglera dessa älvar tyder på permanenta förändringar. Studierna understryker dessutom att olika typer av ekosystem påverkar varandra via näringsflöden och att förändringar av ett ekosystem därför drabbar även växter och djur i närliggande ekosystem.
– Därmed kan man i än högre utsträckning till exempel ifrågasätta den pågående biologiska myggbekämpningen längs nedre Dalälven, eftersom den sannolikt leder till en försämrad livsmiljö för en rad olika landlevande djur.
Studierna publiceras i de internationella tidskrifterna River Research and Applications, Ibis respektive Ecological Research.
