Sik från Vättern innehåller högre halter av dioxiner och PCB än tillåtet, meddelar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Det visar Livsmedelsverkets provtagning. Resultatet har skickats till länsstyrelserna i Västra Götaland, Östergötland, Jönköping och Örebro. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om vilka åtgärder som måste vidtas.
Livsmedelsverkets provtagning av sik fiskad i Vättern visar att vissa fiskar innehåller så höga halter dioxiner och PCB att den inte kan säljas till konsumenter enligt nuvarande lagstiftning. Det betyder att fisken kan beläggas med saluförbud, vilket i så fall innebär att sik från Vättern försvinner från butikshyllor och restauranger.
– Det här är ingen rolig nyhet, varken för yrkesfiskare eller fritidsfiskare. Men halten av dioxiner och PCB i siken är hög, i vissa fall nästan dubbelt så hög som gränsvärdet, och därför råder vi nu barn och kvinnor i barnafödande ålder att äta siken högst 2-3 gånger per år, säger Anders Glynn, toxikolog på Livsmedelsverket.
Höga intag av dioxiner och PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, vilket bland annat kan ge beteendestörningar. Ämnena misstänks också påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystem och kunna orsaka cancer.
– Den här typen av långlivade ämnen ska inte hamna i miljön överhuvudtaget och förorena maten. Därför måste man spåra källorna som finns och se till att de åtgärdas, säger Anders Glynn.
Det finns fiskar som får säljas i Sverige trots att dioxinhalten är högre än EU:s gränsvärde. Det beror på att Sverige sedan 2002 har ett undantag för vissa inhemska fiskar. Sik finns dock inte med bland dem. De fiskar som omfattas av undantaget är strömming/sill samt vildfångad lax, öring och röding från Östersjöområdet, inklusive Vänern och Vättern. Till följd av undantaget kan dessa fiskar säljas på den svenska marknaden men bör inte ätas oftare än 2-3 gånger per år av barn och kvinnor i barnafödande ålder.
Läs mer
Råd om fisk
Sveriges undantag från dioxingränsvärdet
