Rävens dvärgbandmask, som även kan smitta människor, har funnits i Sverige åtminstone sedan 2011. Träckprover som samlats in under 2013 visar att parasiten finns kvar i två av de tre områden där den påvisades 2011, i närheten av Katrineholm respektive Uddevalla. Förekomsten är dock fortfarande på en låg nivå. Detta skriver Lantbruksuniversitetet, SLU, i ett pressmeddelande samtidigt som resultaten av undersökningen presenteras av doktorand Andrea Miller från SLU.
Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men den har spridit sig över stora delar av Europa och hittades på tre platser i Sverige under 2011. Parasiten är värdväxlare och har vanligen räven som huvudvärd och en smågnagare som mellanvärd. Det är mycket ovanligt att människor blir sjuka av parasiten, men om det sker är sjukdomen dödlig om den inte behandlas.
Under en forskningsdag vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) idag kommer doktoranden Andrea Miller att berätta om vad som hittills kommit fram i ett EU-finansierat forskningsprojekt (EMIRO) om smågnagarnas roll i spridningen av rävens dvärgbandmask.
– Huvudbudskapet är att mina analyser av de rävträcksprover som samlats in under 2013 visar att parasiten finns kvar i två områden där den upptäcktes år 2011, säger Andrea Miller.
Syftet med EMIRO (Echinococcus Multilocularis In Rodents) är att undersöka förutsättningarna för parasitens etablering i olika geografiska områden i Europa. I den svenska delen av projektet undersöks parasitförekomsten både i rävträck och i olika smågnagare. Liknande undersökningar pågår även i Litauen och Schweiz, där i vissa fall mer än hälften av rävarna är infekterade. Parallellt pågår infektionsförsök med olika smågnagare i Köpenhamn. Projektet koordineras av Johan Höglund från SLU:s institution för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap. Från svensk sida deltar även Gert Olsson från Vilt fisk och miljö vid SLU i Umeå och Helen Wahlström från Zoonoscenter vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala.
I Sverige har rävträck samt parasitcystor som påträffas i levern hos gnagare samlats in under maj och oktober 2013, dels i två av de tre områden där bandmasken är påvisad sedan tidigare, dels i två områden inom ramen för pågående aktiviteter inom SLU:s fortlöpande miljöanalys (www.slu.se/sv/miljoanalys). Såväl rävträck som parasitcystor analyseras med avseende på förekomst av parasit-DNA. Analysen görs med en PCR–metod där alla positiva resultat konfirmeras genom sekvensering.
Alla träckprover från räv (127 prover) har nu analyserats. Sammanlagt har fem positiva fynd konfirmerats, i samtliga fall från platser där parasiten påvisats tidigare (Västra Götaland och Sörmland). I Västra Götaland har 62 träckprov analyserats varav två stycken testats positiva. Båda dessa var insamlade under våren, dels på den plats där parasiten hittades för första gången i Sverige, dels cirka 10 km därifrån. I Sörmland har 57 prov analyserats varav 3 var positiva. Dessa var från samma fält, cirka 2 km från den lokal där det andra svenska fyndet gjordes. Två av proverna var insamlade under våren och ett under hösten.
Sammantaget visar dessa fynd att parasiten finns kvar i båda områdena, men att förekomsten sannolikt fortfarande ligger på en låg nivå. Från de två övriga områdena (Småland och östra Sörmland) har hittills bara åtta träckprov samlats in, vilka alla var negativa.
Utöver träckproven har närmare 450 smågnagare (framförallt vattensork, skogssork och åkersork) samlats in. I dagsläget är alla dissektioner inte slutförda.
– I slutänden är det vår förhoppning att vi kommer få bättre kunskaper om i vilka naturtyper parasiten kan etablera sig. Vi är naturligtvis även nyfikna på hur situationen kommer att utvecklas framöver, säger Johan Höglund.
Mer info
www.sva.se/ravensdvargbandmask
