HaV vill rädda vildlaxen i Östersjön med nya fiskeregler

Bestånden av vild lax är svaga i flera av Sveriges älvar.
Internationella havsforskningsrådet, ICES, varnar också för en försämring av vissa bestånd under kommande år.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår därför ändrade regler för kustfisket efter lax i Östersjön.
–  Den viktigaste frågan i år är att öka andelen odlad lax i fångsten, vårt mål är att mer än hälften ska bestå av odlad lax för att stärka skyddet för de vilda bestånden, säger Martin Rydgren, utredare på enheten för biologisk mångfald och fiske. Detta skriver HaV i ett pressmeddelande.

EU:s fiskeministrar beslöt i fjol att minska Östersjöns laxkvot med 51 procent, vilket innebar en stor förändring för yrkesfisket. Redan i juli 2012 stoppades allt svenskt yrkesfiske efter lax i Östersjön då kvoten var uppfiskad.

Årets svenska kvot för yrkesfiske efter lax i Östersjön är 30 465 laxar, vilket är en minskning med elva procent jämfört med 2012.

Skälet är att många av älvarna – trots att bestånden förbättrats – är långt från målen för hur många laxungar som ska produceras där. Det finns idag ett 20-tal älvar med vildlax kvar i Sverige, framför allt i Norrland. Många av dessa har svaga bestånd och behöver ett starkare skydd. Inte ens de mest produktiva vattendragen i Bottenviken beräknas med säkerhet nå de mål som bland andra EU satt upp för bestånden av vild lax. 

–  Även om utvecklingen för de vilda laxbestånden generellt sett varit positivt sedan 1990-talet så är det många vattendrag som inte når dessa mål. Många av de mindre älvarna ligger långt under målen, säger Håkan Carlstrand, utredare på enheten för biologisk mångfald och fiske.

De starkaste bestånden av vildlax finns i dag i Torne älv, Kalix älv och Vindelälven. Exempel på älvar med svaga bestånd är  Råneälven, Rickleån, Sävarån, Lögdeälven, Öreälven samt Emån. Även i Ljungan och Mörrumsån har antalet laxungar minskat under flera år. I Moälven, Testeboån och Kågeälven drivs i dag lokala program för att få tillbaka bestånd av vildlax.

Redan i fjol infördes regler för att stärka skyddet för den vilda laxen. HaV beslöt då att fiske med fasta redskap, så kallade laxfällor, fick nyttja 60 procent av kvoten medan fisket med drivlinor fick nyttja 40 procent. Från och med 1 januari i år förbjöds svenskt fiske efter lax med drivlinor. Anledningen var att det vid fiske i öppet hav inte går att skilja vild lax från älvar med hotade vilda laxbestånd från dem som kommer från odlade laxbestånd eller starkare bestånd av vild lax. För kustfisket med fällor reserverades också en del av kvoten för fångst av odlad lax.

I år får kustfisket med fällor dela på hela svenska laxkvoten.

–  2012 bestod det svenska yrkesfiskets fångst av lax i Östersjön till två tredjedelar av vild fisk. Vårt mål är att mer än hälften av årets fångst består av odlad fisk. Vi förslår därför att en större del av kvoten i år reserveras för fångst av odlad lax, säger Martin Rydgren.

Fritidsfiske med fällor i Bottenviken bedrivs i dag med samma redskap som används i yrkesfisket men fångsten får inte säljas utan bara användas för eget bruk, så kallat husbehov. Enligt den senaste inventeringen fanns cirka 80 fällor för fritidsfiske i Bottenviken. Fångsterna från detta fiske ingår inte i den svenska kvoten för laxfisket. Det är därför inte möjligt att styra fisket här från vild till odlad lax med hjälp av reglering av kvoten.

HaV föreslår nu att fritidsfiskare i Bottenviken får sätta ut sina fällor tidigast den 1 juli. Tidigare gällde samma startdatum för yrkes- och fritidsfisket, den 19 juni.

– I juli har en större andel av den vilda laxen hunnit upp i älvarna och fångsten i fritidsfisket bör därför mest utgöras av odlad fisk, säger Martin Rydgren.

Både yrkes- och fritidsfisket efter lax med fällor stängs när den svenska kvoten är uppfiskad. De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 juni 2013. 

Läs mer
Här kan du läsa remissförslaget
Här kan du läsa ”Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013”
Här kan du läsa mer om remissförfarandet

Tidigare inlägg

Förbundet har yttrat sig över förslaget till ny vattenlagstiftning

Förbundet har yttrat sig över regeringens promemoria ”Vattenmiljö och vattenkraft”, vilken är tänkt att ligga till grund för en förändrad lagstiftning för vattenverksamheter och då inte minst vid miljöanpassning av vattenkraften. I förbundets yttrande framförs flera punkter som bör oroa fiskevattenägarna och deras föreningar. Inte minst är känslan att man helt har glömt bort äganderättsintresset

Läs mer »

Äganderätten under attack från Moderaterna

I en debattartikel som publicerats i ett antal lokaltidningar skriver de två moderaterna Sten Bergheden och Lars Beckman/Ulf Berg [beroende på vilket län den publicerats i. Red: Anm.] en debattartikel till försvar för den småskaliga vattenkraften. Man anser att den är en tillgång för landsbygden och att man måste minska byråkratin, regelbördan och tillståndsprocesserna för

Läs mer »

Debatt: Vatten till nytta för många – inte bara för några

Förbundet har skickat ut en debattartikel om fiskets möjligheter i förhållande till vattenkraften till media och den har publicerats i olika versioner i några tidningar. Bland andra har Dalademokrater och Gävle Dagblad publicerat den. Vi lägger nu upp den även här. (UPPDATERAD VERSION. Den första versionen var inte orginaltexten.)

Läs mer »