Ingen kräftpest på marmorkräftorna i Märstaån

Marmorkräftorna som hittades i Märstaån är inte smittade av den fruktade kräftpesten, berättar Havs- och vattenmyndigheten i ett pressmeddelande.
–  Hittills har vi inte påvisat den algsvamp (Aphanomyces astaci) som orsakar kräftpest i någon av de marmorkräftor som undersökts av oss. I nuläget talar inget för att de marmorkräftor som hittats är smittade med någon allvarlig sjukdom, säger Thorbjörn Hongslo, på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala.

Marmorkräftorna har även testats för att se om de bär på den fruktade virussjukdomen White-Spot-Disease. Även de proverna var negativa.

– Det är väldigt positiva besked, det mest akuta hotet är att marmorkräftorna skulle vara smittade av någon sjukdom, säger Sofia Brockmark, på Havs- och vattenmyndighetens enhet för biologisk mångfald och fiske

– Nästa viktiga steg blir att försöka få en överblick av hur många kräftor som kan finnas i Märstaån och hur spridningen ser ut. Marmorkräftan är en främmande, invasiv art, som kan konkurrera ut vår inhemska flodkräfta och hota den biologiska mångfalden.

Det var i mitten av november som en privatperson fiskade upp tre så kallade marmorkräftor (Procambarus fallax virginalis) i Märstaån i Sigtuna kommun. Arten förökar sig genom så kallad jungfrufödsel, partenogenes. Det innebär att den inte behöver befruktas, det kan räcka med en hona för att få till ett bestånd. Arten förökar sig väldigt snabbt och har hög överlevnad.

–  Även om vi inte hittat spår av smittsamma sjukdomar hos marmorkräftorna så betyder inte det att faran är över. Nu återstår att sammanföra marmorkräftorna med flodkräftor för att se om de kan bära på smitta som kan drabba flodkräftan, säger Thorbjörn Hongslo.

–  Det kommer att dröja ytterligare några månader innan vi ser resultatet av de testerna. Det kan vara så att marmorkräftan är bärare av smittsamma sjukdomar utan att själva bli sjuka och dö.

Marmorkräftan är en kräftart som tros ha sitt ursprung i sydöstra USA. Med människans hjälp har den spritt sig till bland annat Tyskland, Österrike, Nederländerna, England och Italien. Den tros klara av att överleva på betydligt kallare breddgrader, som här i Skandinavien. Den är också väldigt bra på att gräva ner sig i botten vilket gör att den kan skydda sig mot kylan. Hittills har tolv marmorkräftor hittats i Märstaån.

–  Generellt är det svårare att hindra spridning i vatten än på land då både ägg och larver snabbt kan spridas med vattenströmmar i ett stort område. Ju mer den hunnit etablera sig desto svårare är det att bli av med dem. Därför är snabba insatser oerhört viktigt, säger Sofia Brockmark.

Det är olagligt att föra in levande sötvattenskräftor till Sverige. Det är också förbjudet att förvara och transportera sådana i landet. Förbudet för förvaring gäller inte flod- eller signalkräftor som fångats eller odlats i Sverige. Men, om man vill flytta flod- eller signalkräftor i Sverige måste man alltid ha söka om tillstånd.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har det administrativa och sammanhållande ansvaret för arbetet med främmande invasiva arter i vattenmiljön. 19 december bjöd HaV och Sigtuna kommun in länsstyrelsen, SVA, Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och representanter för Zoobranschens riksförbund till samverkansmöte i Sigtuna.

–  Vi hade bland annat en diskussion om vilka åtgärder som bör sättas in för att stoppa spridningen av marmorkräftan i Sverige. Nu pågår arbetet med att ta fram sådana riktlinjer, säger Sofia Brockmark.

Tidigare inlägg

Förbundet har yttrat sig över förslaget till ny vattenlagstiftning

Förbundet har yttrat sig över regeringens promemoria ”Vattenmiljö och vattenkraft”, vilken är tänkt att ligga till grund för en förändrad lagstiftning för vattenverksamheter och då inte minst vid miljöanpassning av vattenkraften. I förbundets yttrande framförs flera punkter som bör oroa fiskevattenägarna och deras föreningar. Inte minst är känslan att man helt har glömt bort äganderättsintresset

Läs mer »

Äganderätten under attack från Moderaterna

I en debattartikel som publicerats i ett antal lokaltidningar skriver de två moderaterna Sten Bergheden och Lars Beckman/Ulf Berg [beroende på vilket län den publicerats i. Red: Anm.] en debattartikel till försvar för den småskaliga vattenkraften. Man anser att den är en tillgång för landsbygden och att man måste minska byråkratin, regelbördan och tillståndsprocesserna för

Läs mer »

Debatt: Vatten till nytta för många – inte bara för några

Förbundet har skickat ut en debattartikel om fiskets möjligheter i förhållande till vattenkraften till media och den har publicerats i olika versioner i några tidningar. Bland andra har Dalademokrater och Gävle Dagblad publicerat den. Vi lägger nu upp den även här. (UPPDATERAD VERSION. Den första versionen var inte orginaltexten.)

Läs mer »