Lantmäteriet, meddelar i ett pressmeddelande att man har beslutat att släppa sin småskaliga kartinformation som öppna data. Det innebär att såväl allmänhet som privata och offentliga aktörer får fri tillgång till många av de kartor som används i samband med friluftsliv, transporter och översiktlig planering.
– Det är ett viktigt steg mot ett fullständigt öppnande av geografiska data, säger Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson.
Efterfrågan på kartinformation har ökat kraftigt de senaste åren. Klimatanpassning, räddningstjänst, innovativa positioneringstjänster – användningsområdena verkar oändliga och kraven på enkel och fri tillgång till aktuell och tillförlitlig kartinformation ökar.
Som ett första steg mot öppna geodata har Lantmäteriet nu beslutat att öppna sina databaser med småskalig kartinformation. För att öppna alla geografiska data, till exempel flygbilder, högupplösta höjddata och adresser, krävs dock politiska beslut om en helt ny finansieringsmodell.
– Vi på Lantmäteriet arbetar aktivt för att öppna den geografiska informationen och adresserna för avgiftsfritt nyttjande utan begränsade villkor för användningen. Nu tar vi på egen hand ett första viktigt steg mot avgiftsfria och öppna data, men saknar fortfarande finansiering för ett fullständigt öppnande av geografiska data och adresser. För det behövs ett årligt anslag på ungefär 100 miljoner kronor per år, vilket vi yrkat på i budgetunderlaget för 2016-18, säger Bengt Kjellson.
Fullständigt öppnande kräver finansiering
Den 1 juli 2015 öppnar Lantmäteriet Översiktskartan för hela Sverige. Dessutom släpps en öppen geodatatjänst och en förenklad höjdmodell. Den 1 januari 2016 släpps sedan Vägkartan, Terrängkartan, Fjällkartan och en rikstäckande realtidstjänst för mätning och positionering med meternoggrannhet (SWEPOS nätverkstjänst DGNSS). När finansieringsfrågan får en lösning kan även annan, mer detaljerad, geografisk information släppas som öppna data, exempelvis flygbilder, högupplösta höjddata, fastighetskartan, adresser och hydrografiska nätverk, som bland annat möjliggör risk- och konsekvensbedömningar inom miljösektorn och i klimatanpassningsprojekt.
– Öppna geodata är väldigt viktigt för samhället och för att effektivisera flödet av information i viktiga samhällsprocesser. Därför fortsätter vi, tillsammans med kommuner och andra myndigheter att undersöka olika vägar för att ta ytterligare steg mot öppna data. I slutänden handlar det dock om att få till stånd en långsiktig och stabil finansiering av insamling, förvaltning och tillhandahållande av geografisk information, säger Bengt Kjellson.
Dessa geodata öppnar Lantmäteriet:
1 juli 2015:
- Översiktskartan – karta i skala 1:250 000 som täcker hela landet. Innehåller vägnät, bebyggelse, gränser, höjdkurvor, hydrografi och referensnät. Den används när det är viktigt att få en god överblick över ett större geografiskt område, till exempel vid utbyggnad av mobilnät.
- En förenklad höjdmodell, 50 meters upplösning, 2 m noggrannhet i höjd
1 januari 2016:
- Vägkartan – skala 1:100 000, innehåller fullständig och aktuell redovisning av vägar.
- Terrängkartan – skala 1:50 000, innehåller bland annat vägar, stigar och detaljerade beskrivningar av olika typer av skog och mark.
- Fjällkartan – skala 1:100 000, innehåller aktuell och tillförlitlig fjällinformation om exempelvis leder, broar, stugor och hjälptelefoner. Täcker fjällområdet från Sälen i söder till Treriksröset i norr.
- Swepos rikstäckande nätverkstjänst DGNSS för mätning och positionering med meternoggrannhet.
Kartinformationen görs åtkomlig både som nedladdningsbara filer i vektorformat och i form av en öppen geodatatjänst i form av ett öppet API (ett programmerbart maskingränssnitt) till vilket en användare kan koppla ett eget användargränssnitt. I den öppna geodatatjänsten tillämpas en enhetlig kartografi oavsett skalområde)
Den information som Lantmäteriet successivt öppnar upp görs tillgänglig under öppna datalicensen Creative Commons Erkännande (CC BY), version 4.0. Det innebär att informationen kan användas, spridas, göras om, modifieras och byggas vidare på, även i kommersiella sammanhang så länge användaren uppger att det är Lantmäteriet som är upphovsman, när de använder, bearbetar eller sprider sitt verk.
