Torskbeståndet i den östra delen av Östersjön har mycket dålig tillväxt. Även om beståndets sammanlagda biomassa är stor domineras den helt av små och magra individer. Tillväxten har minskat sedan mitten av 1990-talet och produktiviteten är mycket låg. Det rapporterar Sveriges lantbruksuniveristet, SLU, i ett pressmeddelande.
Nu visar en ny studie, gjord av forskare vid SLU och Göteborgs universitet och publicerad i dag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications, att orsakerna till den minskade tillväxten beror av täthetsberoende tillväxt – det finns alltså för många små individer i samma storleksgrupper som konkurrerar om födan. Detta tillstånd är en effekt av ökad selektivitet; allt eftersom fisket sker med allt större maskor skyddas den mindre fisken medan fisketrycket blir större på de få, lite större fiskar som finns kvar.
Torskbeståndet i östra Östersjön uppvisar allt sämre tillväxt. Detta kan bland annat ses i att tillgänglig kvot inte har utnyttjats fullt ut sedan 2009 och endast till 46 procent 2013. Forskarna Henrik Svedäng, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Sara Hornborg, SIK/Göteborgs universitet, visar i studien att den låga tillväxten har ett klart samband med ökande selektivitet i fisket.
Den nu rådande förvaltningen av Östersjöns torskbestånd syftar till att undvika fiske på de minsta storleksklasserna genom att ha storleksselektiva trålar som släpper ut de minsta torskarna samtidigt som man vill behålla en stor kvot. Den ökade selektiviteten har lett till minskat fisketryck på mindre storleksklasser, medan det tvärtom har ökat för större storleksklasser. Den ökande överlevnaden i mindre storleksklasser samtidigt som rekryteringen har varit stabil, har så småningom lett till täthetsberoende tillväxt – det har blivit för många fiskar i samma storlekskategori i förhållande till tillgänglig föda. Som en konsekvens av den låga tillväxten har förekomsten av torsk över 45 cm på senare tid minskat kraftigt. Sammanlagt medför denna utveckling inte bara en allt sämre lönsamhet för fisket, utan har också stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem där stor torsk intar en viktig strukturerande roll.
Studien visar att försöket att öka avkastningen från fiskbestånd genom att behålla ett relativt högt fisketryck men samtidigt öka minsta storlek vid fångst genom mer selektivt fiske inte alltid fungerar. Kombinationen gör att det finns risk för täthetsberoende tillväxt. Forskarna föreslår i stället att ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd vore att minska både på fisketrycket och selektiviteten. Det skulle leda till att fler små fiskar fångas, men samtidigt till att tillväxten i beståndet kan återställas. Detta skulle på sikt kunna leda till bättre lönsamhet inom fisket och ett bättre fungerande ekosystem.
Artikeln är fri att laddas ned från tidskriften Nature Communications på http://www.nature.com/naturecommunications
